Brennerbahn

Innsbruck–Bozen–Verona
Ein Eurocity bei Matrei am Brenner.
Ein Eurocity bei Matrei am Brenner.
Strecke der Brennerbahn
Streckennummer (ÖBB):302 02
Streckennummer (RFI):42 (Brenner – Bozen)
43 (Bozen – Verona)
Kursbuchstrecke (ÖBB):300 (Salzburg Hbf – Brennero/Brenner)
301 (Jenbach – Telfs-Pfaffenhofen / Steinach in Tirol)
Kursbuchstrecke (IT):50
Streckenlänge:275,4 km
Spurweite:1435 mm (Normalspur)
Stromsystem:15 kV, 16,7 Hz ~ (ÖBB)
3 kV (RFI) =
Maximale Neigung: Nordrampe: 25 ‰
Südrampe: 22,5 
Minimaler Radius:264 m
Höchstgeschwindigkeit:180 km/h
Unterinntalbahn von Kufstein
(Beginn Kilometrierung ab Staatsgrenze)
75,130 Innsbruck Hbf 582 m ü. A.
Arlbergbahn nach Bludenz
Mittelgebirgsbahn
76,725 Bergiseltunnel (662 m)
Silltal-Tunnel (ca. 130 m)
Sill-Brücke (ca. 50 m)
Nordportal Brennerbasistunnel (im Bau, ca. 55 km) 603 m ü. A.
            
78,198 Sonnenburgertunnel (250 m)
            
Sill-Brücke
            
Umfahrung Innsbruck
            
Umfahrung Innsbruck
            
80,291 Ahrenwaldtunnel (165 m)
80,809 Schupfentunnel (35 m)
81,295 Unterberg-Stefansbrücke 716 m ü. A.
81,648 Unterbergtunnel (48 m)
Nothaltestelle Innsbruck
82,662 Patschertunnel (175 m)
83,581 Schürfestunnel (118 m)
84,718 Patsch 784 m ü. A.
85,403 Schönbergtunnel (89 m)
85,726 Mühltaltunnel (872 m)
86,936 Moserwiesetunnel (74 m)
91,847 Matreitunnel (125 m)
93,281 Matrei 995 m ü. A.
97,884 Steinach in Tirol 1048 m ü. A.
101,918 St. Jodok 1141 m ü. A.
102,427 Jodoktunnel (481 m)
Nothaltestelle St. Jodok
104,323 Stafflachtunnel (283 m)
Überleitstelle St. Jodok
106,189 Griestunnel (173 m)
106,651 Gries 1255 m ü. A.
110,900 Brennersee (9. Dezember 2007 aufgelassen) 1351 m ü. A.
            
            
111,425 Brennersee Terminal
111,561 Erhaltungsgrenze ÖBB / RFI
111,663
239,232
Staatsgrenze Österreich/Italien
238,711 Brenner/Brennero 1371 m s.l.m.
Staatsgrenze Österreich/Italien 794 m ü. A.
235,804 Brennerbad/Terme di Brennero 1310 m s.l.m.
            
            
234,714 Nordportal Pflerschtunnel/Galleria Fleres (7349 m) 1308 m s.l.m.
            
Tunnel bei Pontigl (130 m)
            
232,784 Giggelbergtunnel/Galleria Moncucco (91 m)
            
231,667 Schelleberg/Moncucco 1242 m s.l.m.
            
228,145 Aster Tunnel/Galleria Ast (761 m) 1168 m s.l.m.
            
227,311 Südportal Pflerschtunnel/Galleria Fleres 1153 m s.l.m.
            
227,025 Pflersch/Fleres 1150 m s.l.m.
223,157 Gossensaß/Colle Isarco 1100 m s.l.m.
Eisack-Brücke
217,358 Sterzing-Pfitsch/Vipiteno-Val di Vizze 947 m s.l.m.
215,378 Militärbf. Freienfeld/Campo di Trens bis 1944 937 m s.l.m.
212,436 Freienfeld/Campo di Trens bis 2005 Bahnhof[1] 934 m s.l.m.
Nothaltestelle Trens
Eisack-Brücke
209,614 Mauls/Mules 898 m s.l.m.
206,631 Tunnel vor Grasstein (153 m)
205,662 Grasstein/Le Cave 843 m s.l.m.
202,907 Tunnel vor Mittewald (91 m)
202,121 Mittewald/Mezzaselva 805 m s.l.m.
            
Eisack-Unterquerung
            
            
Verbindung Stammstrecke-Brennerbasistunnel
            
Südportal Brennerbasistunnel (im Bau, ca. 55 km) 749 m s.l.m.
198,540 Franzensfeste/Fortezza 747 m s.l.m.
Nordportal Schalderer Tunnel (im Bau, ca. 15,4 km)
            
197,633 Pustertalbahn nach Innichen
            
196,721 Unterau/Pradisotto (Militärhaltestelle Franzensfeste) 743 m s.l.m.
            
Riggertalschleife zur Pustertalbahn (in Planung)
192,197 Vahrn/Varna (Neuerrichtung in Planung) 650 m s.l.m.
188,363 Brixen/Bressanone 577 m s.l.m.
185,024 Eisack-Brücke (81 m)
184,712 Albeins/Albès 548 m s.l.m.
Südportal Schalderer Tunnel (im Bau, ca. 15,4 km)
Eisack-Brücke (im Bau, ca. 250 m)
            
            
Nordportal Grödner Tunnel (im Bau, ca. 6,3 km)
            
180,608 Villnöß/Funes 537 m s.l.m.
            
178,240 Klausen/Chiusa bis 2006 Bahnhof[2] 523 m s.l.m.
            
ehem. Grödner Bahn nach Plan (bis 1960)
            
177,572 Tunnel nach Klausen (515 m)
Südportal Grödner Tunnel (im Bau, ca. 6,3 km)
172,432 Waidbruck-Lajen/Ponte Gardena-Laion 422 m s.l.m.
172,126 Tunnel nach Waidbruck (396 m)
171,474 Nordportal Schlerntunnel/Galleria Sciliar (13 316 m) 463 m s.l.m.
170,019 Eisack-Brücke (59 m)
168,034 Kastelruth/Castelrotto 427 m s.l.m.
164,714 Üst St. Konstantin/San Costantino 380 m s.l.m.
164,224 Atzwang/Campodazzo 373 m s.l.m.
163,598 Tunnel/Galleria VIII (55 m)
163,245 Tunnel/Galleria VII (172 m)
163,001 Tunnel/Galleria VI (72 m)
162,809 Tunnel/Galleria V (60 m) 356 m s.l.m.
162,369 Tunnel/Galleria IV (239 m)
161,929 Tunnel/Galleria III (57 m)
161,779 Tunnel/Galleria II (40 m)
161,116 Völsersteg/Fié 340 m s.l.m.
159,654 Tunnel/Galleria I (116 m) 325 m s.l.m.
158,173 Südportal Schlerntunnel/Galleria Sciliar 315 m s.l.m.
157,997 Blumau/Prato Tires 315 m s.l.m.
157,196 Ostportal Kardauntunnel/Galleria Cardano (3939 m) 308 m s.l.m.
156,813 Tunnel bei Blumau (430 m)
153,257 Westportal Kardauntunnel/Galleria Cardano 285 m s.l.m.
152,758 Kardaun/Cardano 283 m s.l.m.
152,902 Eisack-Brücke (35 m)
150,231 Bozen/Bolzano 266 m s.l.m.
150,000 nach Meran/Merano (1980 aufgegeben)
149,807 Eisack-Brücke (54 m)
Virgltunnel (im Bau, ca. 500 m)
148,603 nach Meran/Merano (neue Trasse)
142,565 Leifers/Laives 230 m s.l.m.
139,294 Branzoll/Bronzolo 227 m s.l.m.
134,176 Auer/Ora bis 2004 Bahnhof[3] 223 m s.l.m.
ehem. Fleimstalbahn nach Predazzo, 1963 eingestellt
133,087 Etsch-Brücke (100 m) 226 m s.l.m.
128,399 Neumarkt-Tramin/Egna-Termeno 217 m s.l.m.
124,426 Margreid Kurtatsch/Magré-Cortaccia 216 m s.l.m.
118,994 Salurn/Salorno min. bis 1994 Bahnhof[4] 211 m s.l.m.
116,300 Provinzgrenze SüdtirolTrentino
111,624 Mezzocorona 210 m s.l.m.
110,505 Nonstalbahn nach Mezzana
109,652 Etsch-Brücke (87 m) 209 m s.l.m.
104,322 Lavis bis 2003 Bahnhof[5] 206 m s.l.m.
101,979 Avisio Viadukt (900 m) 206 m s.l.m.
99,671 Trento Roncafort Güterbahnhof
               
Nordportal Umfahrung Trient (im Bau, ca. 11 km)
               
               
94,796 Trento 193 m s.l.m.
               
Valsugana-Bahn nach Venedig
               
87,222 Mattarello 186 m s.l.m.
               
Südportal Umfahrung Trient (im Bau, ca. 11 km)
78,900 Calliano bis 2004[6] 183 m s.l.m.
75,589 Volano 175 m s.l.m.
Villa Lagarina 177 m s.l.m.
71,219 Rovereto 189 m s.l.m.
ehem. Lokalbahn nach Riva, 1936 eingestellt
70,361 Leno (41 m) 186 m s.l.m.
ehem. Lokalbahn nach Riva, 1936 eingestellt
66,914 Mori 174 m s.l.m.
60,863 Serravalle all’Adige 154 m s.l.m.
54,684 Ala 148 m s.l.m.
50,359 Avio 137 m s.l.m.
45,485 Borghetto sull’Adige 127 m s.l.m.
43,938 Regionsgrenze Trentino-SüdtirolVenetien
40,361 Peri 126 m s.l.m.
32,775 Dolcè 113 m s.l.m.
31.029 Nordportal neuer Cerainotunnel/nouva Galleria Ceraino (4314 m)
29,551 Ceraino 108 m s.l.m.
28,158 Cerainotunnel/Galleria Ceraino (694 m) 108 m s.l.m.
26,715 Südportal neuer Cerainotunnel/nouva Galleria Ceraino
ehem. Strecke Garda/Caprino–Verona Porta San Giorgio
23,561
22,830
Domegliara-Sant’Ambrogio 118 m s.l.m.
16,985 Pescantina bis 2004[7] 107 m s.l.m.
11,650 Verona Parona 80 m s.l.m.
Etsch-Brücke
6,397 Bivio/P.C. S. Massimo (nach Mailand)
nach Mantua und Modena
nach Bologna
3,378 Verona Porta Nuova 65 m s.l.m.
Etsch-Brücke
0,000 Verona Porta Vescovo 59 m s.l.m.
nach Venedig

Die Brennerbahn (italienisch Ferrovia del Brennero) wurde von 1864 bis 1867 nach Plänen und unter der Leitung von Karl Etzel von der k.k. priv. Südbahn­gesellschaft als Teil der Verbindung von Kufstein nach Ala (und weiter in Richtung Verona) gebaut. Als Brennerbahn wird die Teilstrecke mit der Überquerung des Alpenhauptkamms von Innsbruck über den Brennerpass und Bozen nach Verona bezeichnet. Die Brennerbahn nimmt in Nordtirol ihren Anfang, durchquert Südtirol und das Trentino und endet in Venetien. Die Trasse verläuft dabei durch das Wipptal, das Eisacktal und das Etschtal. Die Brennerbahn ist Bestandteil der Eisenbahnachse Berlin–Palermo. Im Rahmen der Projektierung des Brennerbasistunnels samt Zulaufstrecken sollen umfangreiche Abschnitte durch neue Tunnel ergänzt werden.

  1. Impianti FS. In: I Treni Nr. 273 (September 2005), S. 8.
  2. Impianti FS. In: I Treni Nr. 283 (Juli 2006), S. 11.
  3. Impianti FS. In: I Treni Nr. 264 (November 2004), S. 5.
  4. Video 21:40 – 22:42 Aufruf am 9. Februar 2016
  5. Impianti FS. In: I Treni Nr. 252 (Oktober 2003), S. 8.
  6. Impianti FS. In: I Treni Nr. 267 (Februar 2005), S. 6–7.
  7. Impianti FS. In: I Treni Nr. 266 (Januar 2005), S. 9.

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Tubidy