Pandora

Pandora ni John William Waterhouse, 1896

Sa mitolohiyang Griyego, an Pandora (Griyego: Πανδώρα, nagpoon sa πᾶν, pān, boot sabihon, "gabos" asin δῶρον, dōron, boot sabihon, "kaloob", kaya "an pinagkalooban kan lahat", "gabos na kaloob" o "gabos" [1]na an pangenot na babaeng tao na kaglikha ni Hephaestus sa mga tagubilin ni Zeus.[2] [3]Arog kan pagsasalaysay ni Hesiod, an kada diyos na nakipagtabangan sa paagi nin pagtao sa saiya nin mga natatanging regalo. An saro pa niyang pangaran—na nakasurat laban sa saiyang pigura sa inot na puting daga kan kylix sa British Museum[4]—na Anesidora (Suanoy na Griyego: Ἀνησιδώρα), "siya na nagpapadara nin mga regalo"[5] (nagpapahiwatig nin "poon sa ibaba" sa laog kan daga).

An osipon na Pandora sarong klaseng teodiko, pinag'uurulayan an hapot kun taano ta may maraot sa kinaban, susog kaini, si Pandorabinuksan an sarong tapayan (pithos; kadaklan inaapod na "Pandora's box") na nagluluwas kan gabos na mga karaotan nin katawohan. Ipigrason na an interpretasyon ni Hesiod kan istoryang Pandora pigimpluensya pareho an Jewish asin Kristiyanong teolohiya asin kaya dagos-dagos niya ang saiyang maraot na dangog sa Renaissance. An mga huri na poeta, dramatista, pintor asin iskultor ginibo siang tema ninda.

  1. πᾶν, δῶρον. Liddell, Henry George; Scott, Robert; A Greek–English Lexicon at the Perseus Project; Evelyn-White, note to Hesiod, Works and Days Schlegel and Weinfield, "Introduction to Hesiod" p. 6; Meagher, p. 148; Samuel Tobias Lachs, "The Pandora-Eve Motif in Rabbinic Literature", The Harvard Theological Review, Vol. 67, No. 3 (July 1974), pp. 341–345. Plantilya:Jstor.
  2. πᾶν, δῶρον. Liddell, Henry George; Scott, Robert; A Greek–English Lexicon at the Perseus Project; Evelyn-White, note to Hesiod, Works and Days Schlegel and Weinfield, "Introduction to Hesiod" p. 6; Meagher, p. 148; Samuel Tobias Lachs, "The Pandora-Eve Motif in Rabbinic Literature", The Harvard Theological Review, Vol. 67, No. 3 (July 1974), pp. 341–345. Plantilya:Jstor.
  3. Grimal, Pierre (1990). "Pandora". In Kershaw, Stephen. A concise dictionary of Classical Mythology. A. R. Maxwell-Hyslop (translator). Oxford: Basil Blackwell Ltd. ISBN 0-631-16696-3. 
  4. B.M. 1881,0528.1: white-ground cup from Nola, painted by the Tarquinia painter, c. 470–460 BC (British Museum on-line catalogue entry)
  5. Harrison, Prolegomena to the Study of Greek Religion 3rd ed., 1922:281. If Anesidora/Pandora were already "all-gifted", this would be an instance of mythic inversion.

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Tubidy