Abbyrlhit Greagagh

Notey: Ta cowraghyn er lheh 'syn art shoh. Mannagh vel jargaght jannoo screeu crampit ec y cho-earrooder ayd, foddee dy vaik uss cowraghyn feysht, kishtaghyn ny cowraghyn elley ayns ynnyd ny cowraghyn kiartey.
Abbyrlhit Greagagh
Sorçh Abbyrlhit
Çhengaghyn Greagish
Eash ~8oo eash RC - jiu[1]
Bun-choryssyn
Coryssyn paitçhey Abbyrlhittyn Gothagh, Glagolitagh, Kyrillagh, Coptagh, Armeanagh, Shenn Iddaalagh, Romanagh
Ream Unicode U+0370 to U+03FF (“Greek and Coptic”)
U+1F00 to U+1FFF (“Greek Extended”)
ISO 15924 Grek
Notey: Bee cowraghyn sheeanagh ASE er y duillag shoh ayns Unicode, foddee.
Yn Abbyrlhit Greagagh
Α α Alpha Β β Beta
Γ γ Gamma Δ δ Delta
Ε ε Epsilon Ζ ζ Zeta
Η η Eta Θ θ Theta
Ι ι Iota Κ κ Kappa
Λ λ Lambda Μ μ Mu
Ν ν Nu Ξ ξ Xi
Ο ο Omicron Π π Pi
Ρ ρ Rho Σ σ Sigma
Τ τ Tau Υ υ Upsilon
Φ φ Phi Χ χ Chi
Ψ ψ Psi Ω ω Omega
Yn Abbyrlhit Greagagh Sheeynt
Fau Heta
San Sho
Lettyryn bun-earrooagh 'syn Abbyrlhit Greagagh
Stigma Qoppa
Sampi

Ta'n abbyrlhit Greagagh (Greagish: Ελληνικό αλφάβητο) ny phossan dy chiare lettyryn as feed ta ymmydit ry hoi screeu sheese y Ghreagish veih'n 9-oo ny yn 8-oo eash RC. T'eh ny chied abbyrlhit as ny abbyrlhit shinney er-yn-oyr dy vel eh cowraghey magh dagh breeockle as dagh corockle lesh cowrey er lheh.[2] Va ny lettyryn er nyn ymmyd myr earrooyn Greagagh, as y cliaghtey shen goaill toshiaght 'sy 2-h eash RC.

Daase yn abbyrhit Greagagh ass yn abbyrlhit Feaneeckagh, agh cha nel mooinjerys echey rish Linnagh B ny yn çhillabaght Chypragh, coryssyn screeuee leah da'n Ghreagish. Daase ram abbyrlhityn elley ta ymmydit 'syn Oarpey as 'sy Niar Meanagh ass, goaill stiagh yn abbyrlhit Ladjynagh.[2] Ayns bishaghey lesh yn ymmyd echey jiu son screeu sheese y Ghreagish, ta ny lettyryn ayn ymmydit myr cowraghyn 'sy vaddaght as 'syn oaylleeaght, myr enmyn da breneenyn 'syn 'ishag, as myr enmyn rollageagh, as myr enmyn co-vraaraghyssyn as co-hayraghyssyn, as son cooishyn ennagh elley.

  1. Pierre Swiggers, Transmission of the Phoenician Script to the West, ayns Daniels as Bright, The World's Writing Systems, 1996
  2. a b Coulmas, Florian (1996). The Blackwell Encyclopedia of Writing Systems. Aah yn Ollee: Blackwell Publishers Ltd. ISBN 0-631-21481-X.

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Tubidy