3936 Elst | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Palomar–Leiden survey, T. Gehrels, CJ van Houten, I van Houten-Groeneveld |
Upptäcktsplats | Palomar-observatoriet |
Upptäcktsdatum | 16 oktober 1977 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (3936) Elst |
Alternativnamn | 2321 T-3, 1972 GY, 1973 TC, 1976 JG1, 1980 MB, 1981 WA2, 1984 MT, 1985 WS[1] |
Uppkallad efter | Eric W. Elst[3] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Vesta-asteroid[2] |
Omloppsbana[4] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 2,740 AU |
Perihelium | 2,115 AU |
Halv storaxel | 2,427 AU |
Excentricitet | 0,1286652 |
Siderisk omloppstid | 3,78 år |
Medelomloppshastighet | 19,12 km/s |
Medelanomali | 339,1° |
Inklination | 5,647° |
Longitud för uppstigande nod | 240,7° |
Periheliumargument | 38,80° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 4,5 km |
Siderisk rotationsperiod | 6,6 h |
Albedo | 0,509 |
Absolut magnitud (H) | 13,05[4] |
3936 Elst eller 2321 T-3[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 16 oktober 1977 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomar-observatoriet. Den är uppkallad efter den belgiske astronomen Eric W. Elst.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 4 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Vesta.[2]
<ref>
-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet MP
<ref>
-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet AstDyS
<ref>
-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet MP2