AK-47 Automatkarbin Kalasjnikov | |
---|---|
Automatkarbin Kalasjnikov med bajonett | |
Typ | Automatkarbin |
Ursprungsplats | Sovjetunionen |
Tjänstehistoria | |
I tjänst | 1949– |
Använts av | Ett flertal länder |
Produktionshistoria | |
Konstruerad | 1944–1947 |
Konstruktör | Michail Kalasjnikov |
Producerad | 1949–1959 |
Tillverkare | Izjmasj |
Antal tillverkade | omkring 75 miljoner AK-47 100 miljoner AK-typ gevär |
Varianter | se Varianter |
Specifikationer | |
Vikt | 4,78 kg med laddat magasin, 3,2 kg med förenklad låda (AKM) |
Längd | 870 mm fast träkolv 875 mm utfälld kolv 645 mm ihopfälld kolv |
Piplängd | 415 mm |
Patron | 7,62×39mm M43/M67 |
Mekanism | Gaslås, roterande slutstycke |
Eldhastighet | 600 skott/min |
Utgångshastighet | 715 m/s |
Effektiv räckvidd | 400 meter halvautomat 300 meter helautomat |
Frammatning | 10, 20, 30, 40, 75 eller 100-skotts avtagbar låda och trummagasin |
Riktmedel | Justerbara järnsikten, 100-800 meters justeringar, 378 mm siktesradie |
Automatkarbin Kalasjnikov (ryska: Aвтомат Калашникова; Avtomat Kalasjnikova), vanligen kallad AK-47 (se avsnittet etymologi), är en sovjetisk automatkarbin kamrad för patronen 7,62 × 39 mm som togs i bruk 1949.[1] Vapnet utvecklades ursprungligen för mekaniserat infanteri och pansarfordonsbesättningar men kom i slutändan att bli enhetsvapen för Sovjetunionens infanteri.
Grundkonstruktionen för AK-47 är världens mest producerade och kopierade handeldvapenplattform och vapnet har använts som bas för tiotals olika andra vapenkonstruktioner; allt från kulsprutegevär till kulsprutepistoler till andra automatkarbiner har konstruerats från plattformen.
<ref>
-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet 1949 dokument