Agat | |
Kategori | Mineral |
---|---|
Grupp | Kvarts |
Kemisk formel | Kiseldioxid SiO2 |
Färg | Olika, strimmig |
Kristallstruktur | Trigonala |
Spaltning | Ingen |
Brott | Ojämnt |
Hårdhet (Mohs) | 6½–7 |
Ljusbrytning | 1,530–1,540[1] |
Dubbelbrytning | 0,004–0,009 |
Dispersion | Ingen |
Streckfärg | Vit |
Densitet | 2 600-2 650 kg/m3 |
Agat är en ädelsten som är ett kompakt aggregat och varietet av kalcedon, som i sin tur[2] är en mikrokristallin varietet av kvarts. Agaten är uppbyggd av tunna parallella och olikfärgade skikt, som bildar koncentriska eller oregelbundna mönster.[3] Dess vanligaste färg är gråa nyanser, men ibland är den relativt enfärgad. Den kan vara allt från transparent till ogenomskinlig. Agat lämpar sig för infärgning på konstgjord väg. Namnet kommer från Achates. Detta var under antiken en benämning för den sicilianska floden Dirillo, där den grekiske filosofen och naturvetaren Theofrastos fann sådana stenar (vilka han beskrev i sin bok Om stenar cirka 315 f.Kr.). Agatfyndigheter finns i Brasilien, Indien, Egypten, Skottland, Uruguay och Finland. Agatkonglomerat finns i trakten av Horrmund i Dalarna.[4]
<ref>
-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet ne