Aino Aalto

Aino Aalto
Aino Aalto
FöddAino Maria Mandelin
25 januari 1894[1][2][3]
Helsingfors[4][5]
Död13 januari 1949[6][7] (54 år)
Helsingfors[4][8][9]
BegravdSandudds begravningsplats[10]
Medborgare iFinland[11][12][13]
Utbildad vidTekniska högskolan i Helsingfors
SysselsättningArkitekt[14][4][15], formgivare[14][16]
Noterbara verkVilla Mairea och Pemars sanatorium
MakeAlvar Aalto
(g. 1924–1949)[4]
Redigera Wikidata

Aino Maria Marsio-Aalto, ogift Marsio, före 1906 Mandolin, född 25 januari 1894 i Helsingfors, död där 13 januari 1949, var en finländsk arkitekt, formgivare och entreprenör.

  1. ^ DACS-ID (tidigare): 27d84b8d-aa21-e111-9c2b-000c29604b72, läst: 4 juli 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ DACS-registret, DACS-ID (tidigare): 27d84b8d-aa21-e111-9c2b-000c29604b72.[källa från Wikidata]
  3. ^ KANTO – Kansalliset toimijatiedot, Nationalbiblioteket, KANTO-ID: 000066395, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d] Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, Biografiskt lexikon för Finland: 1386.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, arch-pavouk.cz , läst: 7 maj 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ Manufacturers (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6w10j36, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  8. ^ Alvar & Aino Aalto, Google Books (på engelska), Google Böcker, Google Books-ID: glNJAQAAIAAJ, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ iittala Designer Series: Aini Aalto (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ Hautahaku, läst: 10 januari 2021.[källa från Wikidata]
  11. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 17 februari 2016.[källa från Wikidata]
  12. ^ Museum of Modern Arts webbsamling, MoMA konstnärs-ID: 35, läs online, läst: 4 december 2019.[källa från Wikidata]
  13. ^ DACS-ID (tidigare): 27d84b8d-aa21-e111-9c2b-000c29604b72, läst: 4 juli 2020.[källa från Wikidata]
  14. ^ [a b] Konstnärslistan (Nationalmuseum), KulturNav-ID: c0028d81-58ac-44b2-9843-a6446f8b0a25.[källa från Wikidata]
  15. ^ From Cure Chair to "Chaise Longue": Medical Treatment and the Form of the Modern Recliner, JSTOR (på engelska), JSTOR, JSTOR artikel-ID: 1316241.[källa från Wikidata]
  16. ^ Collectie Boijmans Online, läs online, läst: 19 april 2024.[källa från Wikidata]

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by razib.in