Albertosaurus

Albertosaurus Status i världen: Fossil[1] Stratigrafisk utbredning: Yngre krita
Avgjutning av en Albertosaurus skalle.
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Kräldjur Reptilia
Underklass	Diapsider Diapsida
Infraklass	Härskarödlor Archosauria
Överordning	Dinosaurier Dinosauria
Ordning	Ödlehöftade dinosaurier Saurischia
Underordning	Theropoder Theropoda
Infraordning	Coelurosaurier
Överfamilj	†Tyrannosauroider
Familj	†Tyrannosauridae †Tyrannosauridae
Släkte	†Albertosaurus
Art	†A. sarcophagus
Vetenskapligt namn
§ Albertosaurus sarcophagus
Auktor	Osborn, 1905
Synonymer
†A. arctunguis Parks, 1928
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Albertosaurus sarcophagus ("köttätande Albertaödla") är en utdöd art som tillhörde dinosauriesläktet Albertosaurus, en albertosaurin som levde i västra Nordamerika under yngre delen av kritaperioden, för mer än 70 miljoner år sedan. Utbredningen av A. sarcophagus som är typarten för släktet, begränsades inom området för dagens kanadensiska provins Alberta, efter vilket släktet har fått sitt namn. Forskarna är oense om hur många arter det är som representerar släktet, men det är endast ett fåtal.

Så som andra tyrannosaurider var Albertosaurus en tvåbent köttätande dinosaurie med ett massivt huvud, käkar fulla av stora tänder och små händer med endast två fingrar. Den kan ha innehaft topplatsen i näringskedjan i dess lokala ekosystem. Även om den var relativt stor för en theropod, var Albertosaurus mycket mindre än dess mer kända släkting Tyrannosaurus. En del anser att Albertosaurus utvecklade sig till Tyrannosaurus, men fynd visar att den var mycket mer framgångsrik än sin släkting och att den levde under en längre tidsperiod och kanske till och med samtidigt som Tyrannosaurus.

Fossila rester efter mer än tjugo individer har upptäckts, vilket ger forskare en mer detaljerad kunskap om Albertosaurus anatomi än vad man har om andra tyrannosaurider. Upptäckten av tio individer på en och samma plats ger bevis för att djuret kunde ha haft ett flockbeteende och tillåter studier av utvecklingsbiologin, vilket är omöjligt med mindre kända djur.