Alvar Aalto

Alvar Aalto
	Alvar Aalto
	Alvar Aalto, 1960.
Född	3 februari 1898; Kuortane
Död	11 maj 1976 (78 år); Helsingfors
Begravd	Sandudds begravningsplats
Medborgare i	Finland
Utbildad vid	Tekniska högskolan i Helsingfors, 1921; Jyväskylä Lyseogymnasiet
Sysselsättning	Arkitekt, formgivare, stadsplanerare
Noterbara verk	Viborgs bibliotek, Finlandiahuset, Pemars sanatorium, Aalto-Theater och savoyvas
Maka	Aino Aalto; (g. 1924–1949); Elissa Aalto; (g. 1952–1976)
Utmärkelser
	Kommendörstecknet av Finlands Lejons orden (1943); Hedersmedlemskap Royal Designer for Industry (1947); Prins Eugen-medaljen (1954); Royal Gold Medal (1957); Sonningpriset (1962); AIA:s guldmedalj (1963); Hedersdoktor vid Technische Universität Wien (1965); Storkorset av Finlands Lejons orden (1965); Alvar Aalto-medaljen (1967); Pour le Mérite för vetenskap och konst (1969); Storkorset av isländska falkorden (1972); Österrikes hederskors för vetenskap och konst (1974); Kommendör av första graden av Dannebrogorden; Riddare av Hederslegionen; Fellow of the American Academy of Arts and Sciences; Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden; Litteris et Artibus; Officer av Hederslegionen
Namnteckning
Webbplats	alvaraalto.fi
	Redigera Wikidata

Hugo Alvar Henrik Aalto, född 3 februari 1898 i Kuortane i Finland, död 11 maj 1976 i Helsingfors, var en finländsk arkitekt och formgivare. Alvar Aalto var banbrytande inom modern arkitektur.

Böljande linjer, fönsterlösa tegelmurar, rytmiskt strukturerade glasfasader, landskaps- och materialförankring kännetecknar Aaltos arkitektur. Han tog senare avstånd från funktionalismen, från att först ha uppfostrats av den.^[23] Under en lång karriär kom Aalto att rita en rad olika typer av hus: privata bostäder, sommarstugor, bostadsområden, industrier, kulturhus och även skapa centrumbildningar och stadsplaner.^[24] Det mesta av hans arkitektur var nydanande och innovativt.

Bland hans mest kända skapelser kan nämnas Villa Mairea i Norrmark, kongressbyggnaden Finlandiahuset i Helsingfors, sanatoriet i Pemar och Aaltocentrum i Seinäjoki.

^ [a b c d] Arkitekter verksamma i Sverige, 18 juli 2014.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Alvar Aalto, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 124304, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Alvar Aalto, Benezit Dictionary of Artists (på engelska), Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00203224, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] läs online, www.mfa.fi , läst: 6 augusti 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] läs online, arch-pavouk.cz , läst: 7 maj 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ Hautahaku, läst: 10 januari 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.helsinginseurakunnat.fi .^{[källa från Wikidata]}
^ Find a Grave, läs online, läst: 11 maj 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ Museum of Modern Arts webbsamling, MoMA konstnärs-ID: 34, läs online, läst: 4 december 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] MODERNE ARCHITEKTUR A-Z, Taschen, 2016, s. 8.^{[källa från Wikidata]}
^ BeWeB, BeWeB person-ID: 3324, läst: 12 februari 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ Union List of Artist Names, 2 mars 2019, ULAN: 500002617, läs online, läst: 14 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s. 183, ISBN 978-951-37-7005-1.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.thersa.org , läst: 9 januari 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ Sök medaljförläningar, Svenska kungafamiljen, läs online, läst: 23 januari 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, event.ku.dk .^{[källa från Wikidata]}
^ Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s. 493, ISBN 978-951-37-7005-1.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.orden-pourlemerite.de , läst: 30 maj 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.forseti.is , läst: 26 maj 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, Finlands nationalbiografi-ID: 1408, läst: 26 maj 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ Vem och vad? Biografisk handbok : 1967, 1966, s. 8.^{[källa från Wikidata]}
^ Vem är vem i Finland, 1974.^{[källa från Wikidata]}
^ Schildt, Göran (1985). Moderna tider : Alvar Aaltos möte med funktionalismen. Wahlström & Widstrand. ISBN 91-46-15155-9
^ http://www.mfa.fi/architect?apid=819598

[9b19f27cb8d27457e097434b7dd88158f3085145-1] [a b c d] Arkitekter verksamma i Sverige, 18 juli 2014.^{[källa från Wikidata]}

[b1178c6e0b8ebebd3a5e4fa4ecfde1af95fcefb2-2] [a b] Alvar Aalto, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 124304, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[e4a427fdb6dbb520036bb3908a27dd3fa7b7f3b2-3] [a b] Alvar Aalto, Benezit Dictionary of Artists (på engelska), Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00203224, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[5179bae134d104d4fcc40c7710c3bfc7e1ead2ce-4] [a b] läs online, www.mfa.fi , läst: 6 augusti 2020.^{[källa från Wikidata]}

[2628a7160c7e1184652edff2e1738a84c27e1fc2-5] [a b] läs online, arch-pavouk.cz , läst: 7 maj 2023.^{[källa från Wikidata]}

[2bb448fd3a5d2b069daad2205607c53fe7cd0668-6] Hautahaku, läst: 10 januari 2021.^{[källa från Wikidata]}

[6c9f02cb527a2d5783d5f967048a4b5cda788d62-7] äs online, www.helsinginseurakunnat.fi .^{[källa från Wikidata]}

[dae0a1923c8593cd175b71fa352d404707699888-8] Find a Grave, läs online, läst: 11 maj 2024.^{[källa från Wikidata]}

[92008caaa2282370acb73d7c3e2b37f3e2fe3d80-9] Museum of Modern Arts webbsamling, MoMA konstnärs-ID: 34, läs online, läst: 4 december 2019.^{[källa från Wikidata]}

[f45bcd0159590d5ec0534f69dd0df4c4e9c17332-10] [a b c d] MODERNE ARCHITEKTUR A-Z, Taschen, 2016, s. 8.^{[källa från Wikidata]}

[dd3ba7d812119bf92425a1397151aa788e6adc13-11] BeWeB, BeWeB person-ID: 3324, läst: 12 februari 2021.^{[källa från Wikidata]}

[99dcb3534d054e57d7a78327977b51bff3b3725e-12] Union List of Artist Names, 2 mars 2019, ULAN: 500002617, läs online, läst: 14 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}

[18faeae521fbcb0f6d96b44cc9575b5d546d8296-13] Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s. 183, ISBN 978-951-37-7005-1.^{[källa från Wikidata]}

[903949c8180f7fb1fbc5661928786531bf830631-14] äs online, www.thersa.org , läst: 9 januari 2021.^{[källa från Wikidata]}

[1819fc33bad1fe151fd8dce2b07a7df4681b2efb-15] Sök medaljförläningar, Svenska kungafamiljen, läs online, läst: 23 januari 2024.^{[källa från Wikidata]}

[ebc4db6ce93e4fd84d7e528bf50731d2f257df4f-16] äs online, event.ku.dk .^{[källa från Wikidata]}

[63e6fa4d587e999510d32c3bb9c6a12fcf5ce810-17] Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s. 493, ISBN 978-951-37-7005-1.^{[källa från Wikidata]}

[167785178bd190e942e03ee9dad0a89a1efdda71-18] äs online, www.orden-pourlemerite.de , läst: 30 maj 2023.^{[källa från Wikidata]}

[c332ade499c1f00a71a85a3e1116f050eb5e6366-19] äs online, www.forseti.is , läst: 26 maj 2023.^{[källa från Wikidata]}

[7a28adece2c3650a07b1ac5a5e0f1471edf3f5f2-20] [a b] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, Finlands nationalbiografi-ID: 1408, läst: 26 maj 2023.^{[källa från Wikidata]}

[4c76fbfcb2baad3d5de36b79af8d840ff810b87f-21] Vem och vad? Biografisk handbok : 1967, 1966, s. 8.^{[källa från Wikidata]}

[86bc67ae00aef83fad9c8123c0638e0a72f6eb80-22] Vem är vem i Finland, 1974.^{[källa från Wikidata]}

[23] Schildt, Göran (1985). Moderna tider : Alvar Aaltos möte med funktionalismen. Wahlström & Widstrand. ISBN 91-46-15155-9

[mfa.fi-24] ttp://www.mfa.fi/architect?apid=819598

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]

[24]

Alvar Aalto

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia