Alzheimers sjukdom

Uppslagsordet ”Alzheimer” leder hit. För den tyske psykiatern och neuropatologen, se Alois Alzheimer.
Alzheimers sjukdom
Latin: morbus alzheimer
Jämförelse av normal hjärna (vänster) med hjärnan hos en person med Alzheimers sjukdom (höger).
Klassifikation och externa resurser
ICD-10G30, F00
ICD-9331.0, 290.1
OMIM104300
DiseasesDB490
Medlineplus000760
eMedicineneuro/13 

Alzheimers sjukdom, eller ofta bara Alzheimer, är den vanligaste formen av demens och står för 60–70 procent av samtliga fall av demens.[1] Alzheimers sjukdom är en obotlig, neurodegenerativ sjukdom som bär namn efter den tyske psykiatern och neuropatologen Alois Alzheimer som 1906 var först med att beskriva den.[2] Vanligen diagnostiseras sjukdomen hos personer över 65 år,[3] men ungefär fem procent av fallen uppträder tidigare.[4] År 2015 var antalet människor i världen med Alzheimers sjukdom ungefär 30 miljoner.[1][5] Förekomsten av sjukdomen antas nå omkring 107 miljoner människor år 2050.[6]

Det första symptomet är oftast minnesförlust.[7] Tidiga symptom tros ofta felaktigt orsakas av åldrande eller vara tecken på stress.[7][8] I tidiga stadier av sjukdomen är det vanligen korttidsminnet som är påverkat.[7] I senare stadier framträder symptom som problem med språket, problem med att utföra motoriska rörelser, förvirring, irritabilitet och aggressivitet, humörsvängningar, stresskänslighet, minnesstörningar, och ett allmänt tillbakadragande när de psykiska funktionerna successivt försämras.[7][8] Successivt försämras förmågan att utföra moment i det dagliga livet.[7] I sent framskridna stadier försämras de kroppsliga funktionerna, vilket slutligen leder till döden.[9]

När Alzheimers sjukdom misstänks ställs diagnosen vanligtvis genom beteende- och kognitiva tester, ofta följt av någon form av tomografisk undersökning av hjärnan.[10] Den individuella prognosen är svårbedömd, eftersom sjukdomens varaktighet varierar.[11] Det kan gå flera år innan en person med Alzheimers sjukdom får tydliga symptom och en diagnos. Den genomsnittliga livslängden efter diagnos är omkring tre till nio år.[11][12]

Orsaken till och utvecklingen av Alzheimers sjukdom är inte väl förstådd. Forskning visar att sjukdomen är associerad med plack och tangles i hjärnvävnaden.[13] För närvarande erbjuder de behandlingar som ges en liten symptomatisk nytta, men det finns ännu ingen behandling som kan fördröja eller stoppa sjukdomsförloppet. Ett antal noninvasiva livsstilsvanor har föreslagits för att förebygga Alzheimers sjukdom, men tillräckliga bevis saknas för att dessa rekommendationer leder till att degeneringen minskar. Mental stimulans, motion och balanserad kost föreslås, både som möjliga förebyggande åtgärder och ett förnuftigt sätt att hantera sjukdomen.[14]

Eftersom Alzheimers sjukdom är degenerativ och inte kan botas är patienternas vård viktig och ofta tar en nära anhörig rollen som den primära vårdgivaren.[15] Alzheimers sjukdom är ofta en börda för vårdgivaren.[16] Sociala, psykiska, fysiska och ekonomiska faktorer kan påverka vårdarens liv.[16][17][18] I industrialiserade länder är Alzheimers en av de mest kostsamma sjukdomarna för samhället.[19][20]

  1. ^ [a b] ”Dementia” (på engelska). Världshälsoorganisationen (WHO). 12 december 2017. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/dementia. Läst 22 februari 2019. 
  2. ^ Berchtold NC, Cotman CW (26 augusti 1998). ”Evolution in the conceptualization of dementia and Alzheimer's disease: Greco-Roman period to the 1960s”. Neurobiol. Aging "19" (3): ss. 173–89. doi:10.1016/S0197-4580(98)00052-9. ISSN 0197-4580. PMID 9661992. 
  3. ^ Brookmeyer R, Gray S, Kawas C (26 augusti 1998). ”Projections of Alzheimer's disease in the United States and the public health impact of delaying disease onset”. Am J Public Health "88" (9): ss. 1337–42. doi:10.2105/AJPH.88.9.1337. PMID 9736873. 
  4. ^ Mendez, Mario F. (2012-11). ”Early-onset Alzheimer's disease: nonamnestic subtypes and type 2 AD”. Archives of Medical Research 43 (8): sid. 677–685. doi:10.1016/j.arcmed.2012.11.009. ISSN 1873-5487. PMID 23178565. PMC: PMC3532551. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23178565. Läst 22 februari 2019. 
  5. ^ ”Global, regional, and national incidence, prevalence, and years lived with disability for 310 diseases and injuries, 1990–2015: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2015”. Lancet (London, England) 388 (10053): sid. 1545–1602. 8 oktober 2016. doi:10.1016/S0140-6736(16)31678-6. ISSN 0140-6736. PMID 27733282. PMC: 5055577. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5055577/. Läst 22 februari 2019. 
  6. ^ Uppskattning av prevalens, 2006:
  7. ^ [a b c d e] Burns, Alistair; Iliffe, Steve (2009-02-05). ”Alzheimer's disease”. BMJ (Clinical research ed.) 338: sid. b158. doi:10.1136/bmj.b158. ISSN 1756-1833. PMID 19196745. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19196745. Läst 22 februari 2019. 
  8. ^ [a b] Waldemar G, Dubois B, Emre M, et al. (26 augusti 2007). ”Recommendations for the diagnosis and management of Alzheimer's disease and other disorders associated with dementia: EFNS guideline”. Eur J Neurol "14" (1): ss. e1–26. doi:10.1111/j.1468-1331.2006.01605.x. PMID 17222085. 
  9. ^ ”Understanding stages and symptoms of Alzheimer's disease”. National Institute on Aging. 26 oktober 2007. Arkiverad från originalet den 16 maj 2008. https://web.archive.org/web/20080516213955/http://www.nia.nih.gov/Alzheimers/Publications/stages.htm. Läst 9 november 2009. 
  10. ^ ”Alzheimer's diagnosis of AD”. Alzheimer's Research Trust. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071022154220/http://alzheimers-research.org.uk/info/diagnosis/. Läst 9 november 2009. 
  11. ^ [a b] Querfurth, Henry W.; LaFerla, Frank M. (2010-01-28). ”Alzheimer's disease”. The New England Journal of Medicine 362 (4): sid. 329–344. doi:10.1056/NEJMra0909142. ISSN 1533-4406. PMID 20107219. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20107219. Läst 22 februari 2019. 
  12. ^ Todd, Stephen; Barr, Stephen; Roberts, Mark; Passmore, A. Peter (2013-11). ”Survival in dementia and predictors of mortality: a review”. International Journal of Geriatric Psychiatry 28 (11): sid. 1109–1124. doi:10.1002/gps.3946. ISSN 1099-1166. PMID 23526458. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23526458. Läst 22 februari 2019. 
  13. ^ Tiraboschi P, Hansen LA, Thal LJ, Corey-Bloom J (26 augusti 2004). ”The importance of neuritic plaques and tangles to the development and evolution of AD”. Neurology "62" (11): ss. 1984–9. PMID 15184601. 
  14. ^ ”Can Alzheimer's disease be prevented” (pdf). National Institute on Aging. 29 augusti 2006. Arkiverad från originalet den 27 februari 2008. https://web.archive.org/web/20080227161413/http://www.nia.nih.gov/NR/rdonlyres/63B5A29C-F943-4DB7-91B4-0296772973F3/0/CanADbePrevented.pdf. Läst 29 februari 2008. 
  15. ^ ”The MetLife study of Alzheimer’s disease: The caregiving experience” (PDF). MetLife Mature Market Institute. August 2006. Arkiverad från originalet den 28 september 2006. https://web.archive.org/web/20060928034441/http://www.metlife.com/WPSAssets/14050063731156260663V1FAlzheimerCaregivingExperience.pdf. Läst 9 november 2009. 
  16. ^ [a b] Thompson CA, Spilsbury K, Hall J, Birks Y, Barnes C, Adamson J (26 augusti 2007). ”Systematic review of information and support interventions for caregivers of people with dementia”. BMC Geriatr "7": ss. 18. doi:10.1186/1471-2318-7-18. PMID 17662119. 
  17. ^ Schneider J, Murray J, Banerjee S, Mann A (1999). International Journal of Geriatric Psychiatry "14" (8): ss. 651–661. doi:10.1002/(SICI)1099-1166(199908)14:8<651::AID-GPS992>3.0.CO;2-B. PMID 10489656. Läst 4 juli 2008. 
  18. ^ Murray J, Schneider J, Banerjee S, Mann A (26 augusti 1999). ”EUROCARE: a cross-national study of co-resident spouse carers for people with Alzheimer's disease: II--A qualitative analysis of the experience of caregiving”. International Journal of Geriatric Psychiatry "14" (8): ss. 662–667. doi:10.1002/(SICI)1099-1166(199908)14:8<662::AID-GPS993>3.0.CO;2-4. PMID 10489657. 
  19. ^ Bonin-Guillaume S, Zekry D, Giacobini E, Gold G, Michel JP (26 augusti 2005). ”Impact économique de la démence (English: The economical impact of dementia)” (på franska). Presse Med "34" (1): ss. 35–41. ISSN 0755-4982. PMID 15685097. 
  20. ^ Meek PD, McKeithan K, Schumock GT (26 augusti 1998). ”Economic considerations in Alzheimer's disease”. Pharmacotherapy "18" (2 Pt 2): ss. 68–73; discussion 79–82. PMID 9543467. 

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Tubidy