Andra kammaren | |
Typ | |
---|---|
Utformning | Tvåkammarsystem |
Ledning | |
Talman | Lista över andra kammarens talmän |
Struktur | |
Antal platser | 233 |
Val | |
Valsystem | Allmänna val genom d’Hondts metod |
Senaste valet | Andrakammarvalet i Sverige 1968 |
Mötesplats | |
Gamla riksdagshuset, Andra kammaren (1867-1904) Riksdagshuset, Andra kammaren (1905-1971) |
Andra kammaren (förkortning: AK) var det direktvalda underhuset av den tvåkammarriksdag som Sverige hade åren 1867–1970. Kammaren hade vid sitt avskaffande 233 ledamöter, vilka valdes för fyraåriga mandatperioder med d’Hondts metod. De båda kamrarna hade samma befogenheter. Vid sista valet till andra kammaren, andrakammarvalet 1968, fick Socialdemokraterna mer än hälften av rösterna. (Om kamrarnas ställning gentemot varandra, om gemensamma omröstningar i finansfrågor och om parlamentarismen i detta system och svårigheterna med det under 1950-talet finns mer information i artikeln Tvåkammarriksdagen.)