 | ||
| ||
Sveriges riksdags andra kammares 190 platser | ||
|---|---|---|
|
| ||
Andrakammarvalet i Sverige 1866 var det första valet till den svenska tvåkammarriksdagens andra kammare. Rösträtt till andra kammaren hade män som var över 21 år och hade inkomst på minst 800 riksdaler per år eller ägde en fastighet taxerad till minst 1000 riksdaler, eller arrenderade en fastighet taxerad till minst 6 000 riksdaler. För att vara valbar skulle man ha fyllt 25 år och bo i valkretsen.[1]
Antalet valberättigade i städerna uppgick till ungefär 27 000 och på landsbygden ca 187 000 personer genom fastigheter, 10 000 arrendatorer och 10 000 personer genom inkomst.[2][3] En stor del av fastighetsägarna var bönder, och de kom att få den ledande ställningen i andra kammaren. Av traditionens makt kom många bönder under de första valen att rösta på de lokala godsherrar som tidigare innehaft riksdagsplatser. Den stora lantmannagruppen i riksdagen kom under 1867 års riksdag att bilda Landtmannapartiet. Som en motvikt bildades året därpå Nyliberala partiet.[4]
- ^ Sveriges historia under 1800- och 1900-talen, Lars-Arne Norborg
- ^ Statistisk tidskrift 1866 [1] Arkiverad 8 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Siffrorna för landsbygden exkluderar två valkretsar i Västmanlands län som tillsammans hade minst 1 000 valberättigade, eftersom uppgifter saknas kring dessa.
- ^ Ur vårt forsterlands historia efter 1809, Emil Svensén