Andrakammarvalet i Sverige 1921

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Andrakammarvalet i Sverige 1921

← 1920 10-26 september 1921 1924 →
Sveriges riksdags andra kammares 230 platser
Första parti Andra parti Tredje parti   Ledare Hjalmar Branting Arvid Lindman Nils Edén Parti Socialdemokraterna Allmänna valmansförbundet Liberala samlingspartiet Föregående val 75 71 47 Erhållna mandat 93 62 41 Mandatförändring +18 ▲ −9 ▼ −6 ▼ Röster 630 855 449 302 325 608 Andel 36,2% 25,8% 18,7%   Fjärde parti Femte parti Sjätte parti   Ledare Johan Andersson Karl Kilbom Ivar Vennerström Parti Bondeförbundet Sveriges kommunistiska parti Sveriges Socialdemokratiska vänsterparti Föregående val 29 7 0 Erhållna mandat 21 7 6 Mandatförändring −8 ▼ − +6 ▲ Röster 192 269 80 355 56 241 Andel 11,1% 4,6% 3,2%
Statsminister före valet Oscar von Sydow Oberoende konservativ Ny statsminister Hjalmar Branting Socialdemokraterna

Andrakammarvalet i Sverige 1921 hölls mellan den 10 och 26 september 1921. Valet 1921 var det första i Sverige där kvinnor fick rösta med allmän och lika rätt som män, även om vissa begränsningar bestod, bland annat kravet (på män) av fullbordad värnplikt. Även konkursutsatta, intagna, omyndigförklarade och mottagare av fattigstöd (socialbidrag) var undantagna rösträtt.^[1] I valet 1920 hade 20,4 procent av befolkningen haft rösträtt – vid valet 1921 hade denna andel ökat till 54,3 procent. Det totala valdeltagandet var 54,2 procent och fyra^[2] kvinnor röstades in i kammaren.

Valet genomfördes på olika dagar i landets 28 valkretsar. Först ut var Malmö, Helsingborg, Landskrona och Lund lördagen 10 september. Flest valkretsar, 18 stycken, röstade söndagen 11 september och 6 valkretsar röstade söndag 18 september. Sista valdagen var 26 september i Norrbottens län.^[3]

Trots att det bara gått ett år sedan det förra valet, såg partiuppställningen markant annorlunda ut: dels hade Jordbrukarnas riksförbund gått upp i Bondeförbundet, och dels hade Sveriges socialdemokratiska vänsterparti accepterat Kominterns "21 teser", bytt namn till Sveriges kommunistiska parti, och uteslutit "icke-revolutionära element", vilka bildat Sverges socialdemokratiska vänsterparti.