Ansvarsbibliotek var ett nationellt system där bibliotek och informationscentraler hade specifika ämnesområden att bevaka, förvalta och samordna. Systemet hade sitt ursprung i en önskan från politiker under 1970-talet, att säkra en nationell informationsförsörjning, och mer specifikt den vetenskapliga och tekniska informationsförsörjningen[1].
Exempel på ansvarsbibliotek är KTH:s bibliotek med tidigare ansvar för teknologi och dess grundvetenskaper[2], medan Göteborgs universitet hade ansvar för kvinno-, mans- och genusforskning[3].
Kungliga biblioteket (KB) fick år 1988 ansvar för att samordna detta system, som även kom att utredas två gånger innan det slutligen lades ner 2009.
- ^ Olle Persson (1995). ”Utredning: Forskningsbibliotek i utveckling”. KB. Arkiverad från originalet den 11 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120311064440/http://www.kb.se/Dokument/Bibliotek/utredn_rapporter/1995/forsknbibl_i_utveckling_olle_persson1995.pdf. Läst 21 oktober 2018.
- ^ ”KTH Bibliotekets konsortieavtal | KTH”. www.kth.se. https://www.kth.se/kthb/sokverktyg/avtal/konsortieavtal/kth-bibliotekets-konsortieavtal-1.201589. Läst 21 oktober 2018.
- ^ ”Kvinnohistoriska samlingarna - från ideell förening till nationellt ansvarsbibliotek”. www.ub.gu.se. http://www.ub.gu.se/aktuellt/utst/kvinn/. Läst 21 oktober 2018.