Antonov An-22 | |
Beskrivning | |
---|---|
Typ | Tungt transportflygplan för medel- till långdistans |
Besättning | 5/6 st, 2 st piloter, motortekniker, navigatör, radioman, eventuell lastmästare. |
Första flygning | 27 februari 1965 |
I aktiv tjänst | 1966 - |
Versioner | An-22 och An22a |
Ursprung | Sovjetunionen |
Tillverkare | Antonov |
Antal tillverkade | 68 |
Data | |
Längd | 57,31 meter |
Spännvidd | 64,4 meter |
Höjd | 12,535 meter |
Vingyta | 345 m² |
Vingprofil | rakvingat |
Sidoförhållande | 12,02 |
Tomvikt | 118,727 ton |
Max. startvikt | 225 ton |
Max. bränslevikt | 96 ton |
Motor(er) | Kuznetsov NK12MA turbopropmotorer |
Motoreffekt | 11 185 kW 15 000 shp |
Propeller | 2 st/motor motroterand |
Prestanda | |
Max. hastighet | 324 kts 600 km/h markhastighet |
Räckvidd med max. bränsle | 5 940 nm, 11 000 km |
Transporträckvidd | 2 700 nm, 5 000 km |
Max. flyghöjd | 10 000 meter |
Lastförmåga | |
Lastförmåga | max 80 ton |
Kapacitet | 290 passagerare |
Kabinhöjd | 4,4 meter |
Kabinlängd | 32,7 meter |
Kabinbredd | 4,4 meter |
Kabinvolym | 640 m³ |
Elektronik | |
Radar | Kupol-22 navigations radar |
Ritning | |
Antonov 22 (internationellt förkortad ”An-22”), ”Antheus/Antei”, NATO-kodbeteckning ”Cock”[1][2] är ett tungt transportflygplan för medel- till långdistans beroende på last. Flygplanet är framtaget för att tjäna två syften. Det första är att understödja marktrupper och förband på marken med materiel, och det andra att sörja för transporter i det väglösa Sibirien där naturresursindustrin (olja, gas, kol med mer) är de primära användarna.[1][2][3]