Arkeologi

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Den enda angivna källan avser en detalj (2016-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Arkeologi (av grek. archaiologia "fornkunskap", av archaios "urgammal", "forntida": kunskapen om den forna människan). Arkeologi är studiet av materiella lämningar som på något sätt påverkat eller påverkats av människan, exempelvis artefakter. Ämnet är av natur tvärvetenskapligt, och kan anses vara både av humanistisk och naturvetenskaplig art. Arkeologin behandlade länge det som kunde beaktas vara människans förhistoria, men idag är arkeologiska studier inte begränsade tidsmässigt. Ämnet delas ibland upp i följande underdiscipliner; historisk arkeologi (efter skrivkonsten), förhistorisk arkeologi (före skrivkonsten), klassisk arkeologi (Grekland och Rom), egyptologi (Egypten), assyriologi (Främre Orienten före Islam), islamisk arkeologi (Främre Orienten efter Islam) och osteologi. Indelningen av området i dessa discipliner har dock föga betydelse för den yrkesverksamme arkeologen.

Som universitetsämne blev arkeologin ett eget ämne under 1800-talet. 1818 var Caspar Reuvens utsetts världens första professor i arkeologi vid Universitetet i Leiden i Nederländerna^[1]. Som den första arkeologiska avhandlingen i Sverige brukar Hans Hildebrands från 1866 räknas. Oscar Montelius lade fram sin avhandling 1869. 1914 inrättades den första professuren i arkeologi vid Uppsala universitet, där Oscar Almgren blev den förste innehavaren av professuren. Den följdes snart av en professur vid Lunds universitet 1919, med Otto Rydbeck som dess förste innehavare.^[2]