Fältmarskalken Hans Nåd Hertigen av Wellington KG KP GCB GCH PC FRS | |
Wellington målad 1814, flera månader före slaget vid Waterloo, av Sir Thomas Lawrence.
| |
Tid i befattningen 14 november 1834–10 december 1834 | |
Monark | Vilhelm IV |
Företrädare | Viscount Melbourne |
Efterträdare | Sir Robert Peel, Bt |
Tid i befattningen 22 januari 1828–16 november 1830 | |
Monark | Georg IV Vilhelm IV |
Företrädare | Viscount Goderich |
Efterträdare | Earl Grey |
Född | 1 maj 1769 Dublin eller County Meath, Irland |
Död | 14 september 1852 (83 år) Walmer, Kent, England |
Politiskt parti | Tory |
Namnteckning | |
Militärtjänst | |
I tjänst för | Förenade kungariket |
Försvarsgren | armén |
Tjänstetid | 1787–1852 |
Grad | fältmarskalk |
Befäl | överbefälhavare |
Slag/Krig | Flandern-kampanjen, fjärde mysorekriget, andra marattkriget, spanska självständighetskriget, Waterloo-kampanjen |
Utmärkelser | Riddare med St. Korset av Svärdsorden Riddare av Strumpebandsorden Riddare av Sankt Patriksorden Riddare med St. Korset av Bathorden Riddare med St. Korset av Kungliga Guelferorden |
Arthur Wellesley, 1:e hertig av Wellington, född 1 maj 1769 antingen i Dublin eller i grevskapet Meath på Irland, död 14 september 1852 i Walmer i Kent, känd som the Iron Duke (’järnhertigen’), var en brittisk militär, torypolitiker och diplomat. Han ledde den allierade armén till seger över Napoleon i slaget vid Waterloo 1815. Dessförinnan hade han åren 1808 till 1814 lett ett framgångsrikt fälttåg mot Napoleon på den Pyreneiska halvön, efter vilket han utnämndes till hertig. Han var vidare Storbritanniens premiärminister 1828–30, 1834 och utrikesminister 1834–35.
Hertigen av Wellington utnämndes till överste 1796, fältmarskalk 1813 och ambassadör i Paris 1814.