Back Бангладеш Abkhazian Bangladèsh ACE Бангладеш ADY Bangladesj Afrikaans Bangladesch ALS ባንግላዴሽ Amharic Bangladesh AMI Bangladesh AN Bængladesc ANG बांग्लादेश ANP
- För andra betydelser, se Bangladesh (olika betydelser).
| গণপ্রজাতন্ত্রী বাংলাদেশ (Ganaprajātantrī Bānglādesh) |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
|
||||||
| Nationalsång: Amar Sonar Bangla |
||||||
 |
||||||
| Huvudstad (även största stad) | Dhaka | |||||
| Officiellt språk | bengali | |||||
| Demonym | bangladeshier; bangladeshare; bangladeshisk[1] | |||||
| Statsskick | Parlamentarisk republik | |||||
| - | President | Mohammed Shahabuddin[2] | ||||
| - | Premiärminister | vakant | ||||
| Självständighet | från Pakistan | |||||
| - | Deklarerad | 26 mars 1971 | ||||
| - | Erkänd | 16 december 1971 | ||||
| Yta | ||||||
| - | Totalt | 148 460 km²[3] (96:e) | ||||
| - | Vatten (%) | 12,3 % | ||||
| Befolkning | ||||||
| - | 2016 (juli) års uppskattning | 162 911 000[5] (8:e) | ||||
| - | 2011 års folkräkning | 149 772 364[4] | ||||
| - | Befolkningstäthet | 1141 inv./km² (11:e) | ||||
| BNP (PPP) | 2023 års beräkning | |||||
| - | Totalt | ▲ 1,475 biljoner USD[6] (25:e) | ||||
| - | Per capita | ▲ 8 663 USD[6] (128:e) | ||||
| BNP (nominell) | 2023 års beräkning | |||||
| - | Totalt | 420,5 miljarder USD[6] (37:e) | ||||
| - | Per capita | ▲ 2 469 USD[6] (144:e) | ||||
| Ginikoefficient (2016) | 32,4[7] | |||||
| HDI (2021) | ▲ 0,661[8] (129:e) | |||||
| Valuta | taka (BDT) |
|||||
| Tidszon | UTC+6 | |||||
| Topografi | ||||||
| - | Högsta punkt | Keokradong, 1230 m ö.h. | ||||
| Kör på | Vänster | |||||
| Nationaldag | 16 december | |||||
| Nationalitetsmärke | BD | |||||
| Landskod | BD, BGD, 050 | |||||
| Toppdomän | .bd,.বাংলা[9] | |||||
| Landsnummer | 880 | |||||
Bangladesh (/bɑːŋlɑːdɛʃ/; i/ˌbæŋɡləˈdæʃ/; বাংলাদেশ, uttalas: [ˈbaŋlad̪eʃ], bokstavligen. "Bengalens land"), formellt Folkrepubliken Bangladesh[10] (bengali: গণপ্রজাতন্ত্রী বাংলাদেশ, Ganaprajātantrī Bānglādesh), är en suverän stat och republik i Sydasien vid Bengaliska viken, mellan Indien och Myanmar. Den åtskiljs från Nepal och Bhutan genom Siligurikorridoren. Det är världens åttonde mest befolkade land med omkring 163 miljoner invånare och till ytan endast det nittiotredje största landet, vilket gör Bangladesh till ett av de mest tätbefolkade länderna i världen. Majoriteten av befolkningen är bengaliska muslimer, följt av bengaliska hinduer, med diverse buddhistiska och kristna samhällen. Det officiella språket är bengali, vilket även talas i två av grannlandet Indiens delstater, Västbengalen och Tripura.
Bangladesh utgörs av det bördiga bengaliska deltat med de stora floderna Brahmaputra, Ganges och Meghna som årligen tillför sediment från Himalaya innan de rinner ut i den bengaliska viken. Tack vare detta är Bangladesh ett väldigt bördigt land med matodling året runt, med hög biodiversitet av både flora och fauna - särskilt fisk. I Bangladesh finns även världens största mangroveskog, Sundarbans, som är känd för sina tigrar, sällsynta fågelarter och otaliga andra speciella arter. Utöver detta gränsar Bangladesh i öster till ett bergigt landskap och en av världens längsta stränder i Cox's Bazar, som är 600 km lång.
Bangladesh tillhör den historiska provinsen Bengalen. De första städerna i Bangladesh dateras till den vediska perioden[11]. Regionen var känd av grekerna och romarna som Gangaridai. Tack vare floderna Ganges och Brahmaputra, som knöt ihop Bengalen med Indien, blev denna region en central handelsplats för den historiska Sidenvägen.[12] Under perioderna Pala och Sena utvecklades ett eget tal- och skriftspråk samt inhemsk litteratur, musik, konst och arkitektur. Islam introducerades under 1200-talet genom Delhisultanatet, Bengalsultanatet och Mogulriket. Bengalen var en viktig region för produktionen av bomull, muslin, siden och andra handelsvaror som exporterades till Europa, Mellanöstern och Asien. Under 1700-talet, i samband med krig mellan Frankrike och England, tog det Brittiska Ostindiska Kompaniet över regionen år 1765 då de etablerade handelsmonopol och tog direkt kontroll över Bengalens finansiella resurser.[13] Detta gjorde Bengalen till den första brittiska kolonin på den indiska subkontinenten (Indien, Pakistan, Bangladesh, Nepal, Burma).
Regionen var del av det brittiska Indien tills det delades 1947 till två självständiga länder, Indien och Pakistan. Med delningen delades Bengalen i två delar. Den västra halvan, numera Västbengalen, tilldelades Indien, medan den östra halvan blev en del av Pakistan och kallades Östpakistan. Skillnader i språk och kultur visade att 'muslimsk brödraskap' inte räckte till för att ena dessa två geografiskt skilda regioner till ett land. Den ökande bengaliska nationalismen resulterade i Bangladeshs befrielsekrig 1971. Efter självständigheten genomled Bangladesh ett flertal militära kupper. Det parlamentariska systemet återställdes år 1990.
- ^ Regeringskansliet; Urikes namnbok, 10:e reviderade upplagan Arkiverad 27 januari 2018 hämtat från the Wayback Machine. Läst 10 september 2017.
- ^ https://bangabhaban.portal.gov.bd/
- ^ ”Bangladesh”. The World Factbook. Central Intelligence Agency. 26 juni 2017. Arkiverad från originalet den 29 december 2017. https://web.archive.org/web/20171229202056/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/bg.html. Läst 8 juli 2017.
- ^ Bangladesh Bureau of Statistics; Population and Housing Census 2011, Bangladesh at a glance Läst 23 december 2012.
- ^ ”Country profile Bangladesh” (på engelska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division, UNdata. http://data.un.org/CountryProfile.aspx?crName=Bangladesh. Läst 8 juli 2017.
- ^ [a b c d] ”Download World Economic Outlook database: April 2023” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 16 april 2023.
- ^ ”Gini index” (på engelska). Worldbank. https://data.worldbank.org/indicator/SI.POV.GINI. Läst 8 december 20322.
- ^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) (
PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.
- ^ hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ ( PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 67. http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 8 juli 2017
- ^ Baxter, Craig (1997). Bangladesh: From a nation to a state
- ^ ”The Southwest Silk Road: Yunnan in a Global context”. http://www.gutenberg-e.org/yang/pdf/yang-chapter2.pdf. Läst 10 januari 2016.
- ^ Bolts, William (1772). Considerations on India affairs: particularly respecting the present state of Bengal and its dependencies. https://books.google.co.uk/books?id=98lNAAAAMAAJ&pg=PA219&lpg=PA219&dq=william+bolts+considerations+on+indian+affairs&source=bl&ots=jPwNVtQtlW&sig=3TOQgW_p3H0y7k8jL9wPGohR_L8&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwj79MCzrZ_KAhUCSxoKHS9FBOAQ6AEIKjAB#v=onepage&q&f=false
