Barbitursyra

Barbitusyra
StrukturformelMolekylmodell
Systematiskt namn1,3-Diazinane-2,4,6-trione
Övriga namn2,4,6-Trioxohexahydropyrimidine
2,4,6-Trihydroxypyrimidine
2,4,6-Trioxypyrimidine
2,4,6-Pyrimidinetriol
2,4,6-Pyrimidinetrione
Pyrimidinetriol
Malonylurea
Kemisk formelC4H4 N2O3
Molmassa128,087 g/mol
UtseendeVitt pulver
CAS-nummer67-52-7
SMILESO=C1NC(=O)NC(=O)C1
Egenskaper
Löslighet (vatten)142 g/l
Smältpunkt245 °C
Kokpunkt260 °C
Faror
NFPA 704

1
2
0
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Barbitursyra eller malonylurea eller 6-hydroxyuracil är en organisk förening baserad på ett pyrimidin heterocykliskt skelett. Det är ett luktfritt pulver lösligt i vatten. Barbitursyra är moderföreningen till barbituratläkemedel, även om barbitursyra i sig inte är farmakologiskt aktiv. Föreningen syntetiserades 1864 av den tyske kemisten Adolf von Baeyer, som gav den namnet barbitursäure. Namnet kan han ha tagit efter en ung dam som han hade träffat och som kallades "Barbara"' varför namnet "barbitursyra" var en kombination av namnet "Barbara" och "urinsyra",[1][2][3] eller efter Sankta Barbara, antingen för att han upptäckte den på högtidsdagen i St Barbara (4 december) eller för att han ibland lunchade med artilleriofficerare och St Barbara är deras skyddshelgon. [4][5]

  1. ^ Levi, Leo (1957) "The barbituric acids, their chemical structure, synthesis and nomenclature," United Nations: Office on Drugs and Crime.
  2. ^ Fiesler, L. F., Organic Chemistry (Boston, Massachusetts: D.C. Heath and Company, 1944), p. 247.
  3. ^ See also:
    • Willstätter, Richard Martin, Aus meinen Leben: von Arbeit, Musse und Freunden [From my life: of work, leisure and friends] (Weinheim, Germany: Arthur Stoll, 1949). English translation: Willstätter, R. with L. S. Hornig, trans., From My Life: The Memoirs of Richard Willstätter (New York, New York: W. A. Benjamin, 1965), "Memories of Adolf von Baeyer," p. 119.
    • Cohen, W. A. T. (1943) "Chemisch-Historische Aanteekenigen: De nomenclatur van enkele organische zuren" (Chemical-historical notes: the nomenclature of some organic acids), Chemisch Weekblad, 40: 176.
    • Kauffman, George B. (1980) "Adolf von Baeyer and the naming of barbituric acid," Journal of Chemical Education, 57: 222–223.
  4. ^ Jie Jack Li, Laughing Gas, Viagra, and Lipitor: The Human Stories Behind the Drugs We Use (Oxford, England: Oxford University Press, 2006), p. 204.
  5. ^ Alex Nickon, Ernest F. Silversmith, Organic Chemistry: The Name Game: Modern Coined Terms and Their Origins (New York, New York: Pergamon Press, 1987), pp. 133–134.

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by razib.in