Bebyggelseregistret (BeBR) är ett svenskt informationssystem som tillhandahåller information om det byggda kulturarvet. Riksantikvarieämbetet är den myndighet som ansvarar för databasen. Med det byggda kulturarvet i registret menas "Byggnaden måste ingå i ett område som har blivit inventerat eller vara byggnadsminnesmärkt för att finnas med i registret."[1]
Registret startades 1998 och tillgängliggjordes på internet i mars 2001; vid denna tidpunkt innehöll det 23 000 dokument (texter, ritningar, fotografier etc.) över byggnader i 13 kommuner.[2]
Enligt Kulturmiljölagen är det Riksantikvarieämbetet som har överinseende över kulturminnesvården i Sverige. I detta ingår utveckling av samarbeten mellan olika aktörer inom området och analys av de konsekvenser som förändringar i samhället medför i kulturmiljön.[3] Nya registreringar och uppdateringar av kulturhistorisk bebyggelseinformation görs löpande i Bebyggelseregistret. Uppgifterna hämtas från flera olika ställen så som arkiv, inventeringar, litteratur och dokumentationer. Denna information tas fram i samverkan med Riksantikvarieämbetet och kommer från länsstyrelser, kommuner, museer, Svenska kyrkan och universitet och högskolor.[4]
- ^ ”Vanliga frågor om BeBR”. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20180120155550/https://www.raa.se/hitta-information/bebyggelseregistret-bebr/vanliga-fragor/. Läst 20 januari 2018.
- ^ ”Svenska bebyggelsen blir digital”. Computer Sweden: s. 4. 26 mars 2001.
- ^ ”Lagar och ansvar för kulturhistorisk bebyggelse”. Arkiverad från originalet den 20 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180120153618/https://www.raa.se/hitta-information/bebyggelseregistret-bebr/lagar-och-ansvar/#l6. Läst 20 januari 2018.
- ^ ”Om Bebyggelseregistret – BeBR”. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20180120154802/https://www.raa.se/hitta-information/bebyggelseregistret-bebr/om-bebyggelseregistret-bebr/. Läst 20 januari 2018.