Back Бельгиа Abkhazian Bèlgia ACE Белгие ADY België Afrikaans Belgien ALS ቤልጅግ Amharic Belguim AMI Belchica AN Belgice ANG बेल्जियम ANP

Belgien

Koninkrijk België (nederländska)
Royaume de Belgique (franska)
Königreich Belgien (tyska)
Konungariket Belgien
Flagga Statsvapen
Valspråk: 
"Eendracht maakt macht" (nederländska)
"L'union fait la force" (franska)
"Einigkeit macht stark" (tyska)
(översättning: "Enighet ger styrka")
Nationalsång: Brabançonne
läge
HuvudstadBryssel[1]
Största stad Bryssel (cirka 1 100 000 inv.)
Officiellt språk Nederländska, franska, tyska[2]
Demonym belgier, belgare; belgisk[3]
Statsskick Federal parlamentarisk demokrati och konstitutionell monarki
 -  Kung Philippe
 -  Premiärminister Alexander De Croo
Självständighet Från Nederländerna 
 -  Deklarerad 4 oktober 1830 
 -  Erkänd 19 april 1839 
Area
 -  Totalt 30 528 km²[4] (137)
 -  Vatten (%) 0,8 %
Befolkning
 -  2016 års uppskattning 11 250 585[6] (77:e)
 -  2011 års folkräkning 11 000 638[5] 
 -  Befolkningstäthet 380 inv./km² (37:e)
BNP (PPP) 2023 års beräkning
 -  Totalt 766 miljarder USD[7] (37:e)
 -  Per capita ▲ 65 501 USD[7] (19:e)
BNP (nominell) 2023 års beräkning
 -  Totalt ▲ 624,2 miljarder USD[7] (24:e)
 -  Per capita ▲ 53 377 USD[7] (16:e)
Ginikoefficient (2021) ▼ 24,1[8] 
HDI (2021) ▲ 0,937[9] (13:e)
Valuta Euro (EUR)
Tidszon CET (UTC+1)
 -  Sommartid CEST (UTC+2)
Topografi
 -  Högsta punkt Signal de Botrange, 694 m ö.h.
Nationaldag 21 juli
Nationalitetsmärke B
Landskod BE, BEL, 056
Toppdomän .be[10]
Landsnummer 32

Belgien, formellt Konungariket Belgien[3] (nederländska: Koninkrijk België, franska: Royaume de Belgique, tyska: Königreich Belgien), är en konstitutionell monarki i Västeuropa. Belgien gränsar mot Frankrike, Tyskland, Luxemburg och Nederländerna. Belgien är en av grundmedlemsstaterna i Europeiska unionen och är säte för EU:s högkvarter, samt flera andra stora internationella organisationer som Nato.[nb 1] Belgiens yta uppgår till 30 528 km² och befolkningen till drygt 11 miljoner invånare (2019). Landet ligger på gränsen mellan german- och latineuropa och är hem för huvudsakligen två språkliga grupper, den nederländsktalande (mestadels flamländare) och den fransktalande (främst valloner), plus en liten grupp av tysktalande. Belgiens två största regioner är det nederländskspråkiga Flandern i norr och den fransktalande sydliga regionen Vallonien. Huvudstadsregionen Bryssel, officiellt tvåspråkig, är en mestadels fransktalande enklav inom den flamländska regionen.[11] En liten tyskspråkig gemenskap finns i östra Vallonien.[12] Belgiens språkliga mångfald och tillhörande politiska och kulturella konflikter återspeglas i den politiska historien och dess komplexa regeringssystem.[13][14]

Historiskt ingick de nuvarande länderna Belgien, Nederländerna och Luxemburg i ett område som kallades Nederländerna och som täckte en något större yta än dagens Beneluxländer. Regionen kallades Belgica på latin efter den romerska provinsen Gallia Belgica som omfattade mer eller mindre samma område och som i sin tur var uppkallad efter den keltiska folkstammen belgierna som bebodde området. Från slutet av medeltiden fram till 1600-talet var det ett välmående centrum för handel och kultur. Från 1500-talet fram till belgiska revolutionen 1830, när Belgien avskiljdes från Kungariket Förenade Nederländerna, utkämpades många slag mellan europeiska makter på hela Belgiens yta, vilket gör att det har kallats "Europas slagfält",[15] ett rykte som stärktes genom båda världskrigen.

Vid dess självständighet deltog Belgien ivrigt i industriella revolutionen[16][17] och under 1900-talet hade Belgien ett antal kolonier i Afrika.[18] Den andra halvan av 1900-talet präglades av uppkomsten av konflikter mellan de flamländska och fransktalande gemenskaperna. Konflikterna underblåstes dels av kulturella skillnader, dels av en ojämn ekonomisk utveckling i de två huvuddelarna av landet. Dessa fortfarande aktiva meningsmotsättningar har orsakat långtgående reformer av den tidigare enhetliga belgiska staten till en federal stat som kan leda till en delning av landet.[19][20][21]

  1. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 27 december 2021. https://web.archive.org/web/20211227133850/https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/belgien/arkitektur. Läst 28 maj 2019. 
  2. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190514175150/https://www.babbel.com/en/magazine/languages-spoken-in-belgium. Läst 28 maj 2019. 
  3. ^ [a b] ( PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 67. http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 18 juni 2017  Arkiverad 27 januari 2018 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ ”Country: Belgium” (på engelska). The World Factbook. Central Intelligence Agency. Arkiverad från originalet den 12 september 2019. https://web.archive.org/web/20190912231952/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/be.html. Läst 18 juni 2017. 
  5. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet CensusUNData
  6. ^ ”CHIFFRES DE LA POPULATION PAR PROVINCE ET PAR COMMUNE, A LA DATE DU 1er JANVIER 2016”. ENTITES ADMINISTRATIVES. Arkiverad från originalet den 18 april 2016. https://web.archive.org/web/20160418050745/http://www.ibz.rrn.fgov.be/fileadmin/user_upload/fr/pop/statistiques/population-bevolking-20160101.pdf. Läst 30 juni 2017. 
  7. ^ [a b c d] ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska). Internationella valutafonden. Arkiverad från originalet den 20 september 2022. https://web.archive.org/web/20220920163141/https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022. 
  8. ^ ”Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey” (på engelska). Eurostat. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201009091832/https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en. Läst 4 december 20322. 
  9. ^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. Arkiverad från originalet den 8 september 2022. https://web.archive.org/web/20220908114232/http://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  10. ^ hämtat från: nederländskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  11. ^ Leclerc, Jacques, membre associé du TLFQ (18 januari 2007). ”Belgique • België • Belgien—Région de Bruxelles-Capitale • Brussels Hoofdstedelijk Gewest” (på franska). L'aménagement linguistique dans le monde. Host: Trésor de la langue française au Québec (TLFQ), Université Laval, Québec. Arkiverad från originalet den 9 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070609031824/http://www.tlfq.ulaval.ca/AXL/EtatsNsouverains/bruxelles-capitale.htm. Läst 18 juni 2007. ”C'est une région officiellement bilingue formant au centre du pays une enclave dans la province du Brabant flamand (Vlaams Brabant)” 
    * ”About Belgium”. Belgian Federal Public Service (ministry) / Embassy of Belgium in the Republic of Korea. Arkiverad från originalet den 2 oktober 2008. https://web.archive.org/web/20081002031948/http://www.belgium.or.kr/page60.html. Läst 21 juni 2007. ”the Brussels-Capital Region is an enclave of 162 km2 within the Flemish region.” 
    * ”Flanders (administrative region)” (på engelska). Microsoft Encarta Online Encyclopedia. Microsoft. 2 juli 2007. Arkiverad från originalet den 31 oktober 2009. https://www.webcitation.org/5kwPxLurr?url=http://uk.encarta.msn.com/encnet/refpages/RefArtTextonly.aspx?refid=781531490. Läst 21 juni 2007. ”The capital of Belgium, Brussels, is an enclave within Flanders.” 
    * McMillan, Eric (oktober 1999). ”The FIT Invasions of Mons” (på engelska). Capital translator, Newsletter of the NCATA, Vol. 21, No. 7, p. 1. National Capital Area Chapter of the American Translators Association (NCATA). Arkiverad från originalet den 23 september 2006. https://web.archive.org/web/20060923043746/http://www.ncata.org/doc/Oct99.pdf. Läst 21 juni 2007. ”The country is divided into three increasingly autonomous regions: Dutch-speaking Flanders in the north; mostly French-speaking Brussels in the center as an enclave within Flanders and French-speaking Wallonia in the south, including the German-speaking Cantons de l'Est).” 
    * Van de Walle, Steven, lektor vid University of Birmingham Institute of Local Government Studies, School of Public Policy. ”Language Facilities in the Brussels Periphery” (på engelska) (PDF). KULeuven—Leuvens Universitair Dienstencentrum voor Informatica en Telematica. Arkiverad från originalet den 31 oktober 2009. https://www.webcitation.org/5kwPxLurr?url=http://uk.encarta.msn.com/encnet/refpages/RefArtTextonly.aspx?refid=781531490. Läst 21 juni 2007. ”Brussels is a kind of enclave within Flanders—it has no direct link with Wallonia.” 
  12. ^ ”The German-speaking Community” (på engelska). The German-speaking Community. Arkiverad från originalet den 30 maj 2007. https://web.archive.org/web/20070530023348/http://www.dglive.be/EN/Desktopdefault.aspx/tabid-1263/2264_read-27181/. Läst 5 maj 2007.  Ursprungliga tyskspråkiga versionen Arkiverad 29 maj 2007 hämtat från the Wayback Machine. nämner 73 000 istället för 71 500 invånare.
  13. ^ Morris, Chris (13 maj 2005). ”Language dispute divides Belgium” (på engelska). BBC News. Arkiverad från originalet den 25 mars 2008. https://web.archive.org/web/20080325040121/http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/europe/4545433.stm. Läst 8 maj 2007. 
  14. ^ Petermann, Simon, professor vid Université de Liège, Vallonien, Belgien—vid symposium IXe Sommet de la francophonie—Initiatives 2001—Ethique et nouvelles technologies, session 6 Cultures et langues, la place des minorités, Bayreuth (25 september 2001). ”Langues majoritaires, langues minoritaires, dialectes et NTIC” (på franska). Arkiverad från originalet den 25 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071025082015/http://www.initiatives.refer.org/Initiatives-2001/_notes/sess604.htm. Läst 4 maj 2007. 
  15. ^ Haß, Torsten, chef för Högskolan i Kehls bibliotek, Kehl, Tyskland (17 februari 2003). ”Rezention zu (Review of) Cook, Bernard: Belgium. A History ISBN 0-8204-5824-4” (på tyska). FH-Zeitung (Fachhochschules tidskrift). Arkiverad från originalet den 9 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070609152931/http://www.fh-kehl.de/zeitung/rezensionen/2003/cook%2Cbelgium.htm. Läst 24 maj 2007. ”die Bezeichnung Belgiens als „the cockpit of Europe” (James Howell, 1640), die damals noch auf eine kriegerische Hahnenkampf-Arena hindeutete” —Bokrecensenten, Haß, attribuerar uttrycket på engelska till James Howell 1640. Howells ursprungliga fras "the cockpit of Christendom" blev modifierad efteråt, vilket framgår av:
    * Carmont, John. ”The Hydra No.1 New Series (November 1917)—Arras And Captain Satan” (på engelska). War Poets Collection. Napier University's Business School. Arkiverad från originalet den 11 maj 2008. https://web.archive.org/web/20080511040638/http://www2.napier.ac.uk/warpoets/Hydraissues/Hyn01/hyn01a03.html. Läst 24 maj 2007. —och är därav myntat för Belgien:
    * Wood, James (2 juli 1907). ”Nuttall Encyclopaedia of General Knowledge—Cockpit of Europe” (på engelska). Arkiverad från originalet den 30 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120130025400/http://www.fromoldbooks.org/Wood-NuttallEncyclopaedia/c/cockpitofeurope.html. Läst 24 maj 2007. ”Cockpit of Europe, Belgium, as the scene of so many battles between the Powers of Europe.”  (Se även The Nuttall Encyclopædia)
  16. ^ Fitzmaurice, John, vid Generalsekretariatet, undervisat på Université Libre de Bruxelles (2 juli 1996). ”New Order? International models of peace and reconciliation—Diversity and civil society” (på engelska). Democratic Dialogue Northern Ireland's first think tank, Belfast, Nordirland, Storbritannien. Arkiverad från originalet den 25 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140125171511/http://cain.ulst.ac.uk/dd/report9/report9d.htm. Läst 12 augusti 2007. 
  17. ^ ”Belgium country profile” (på engelska). EUbusiness, Richmond, Storbritannien. 27 augusti 2006. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2009. https://web.archive.org/web/20091007053429/http://www.eubusiness.com/Belgium/belgium-country-profile. Läst 12 augusti 2007. 
  18. ^ Karl, Farah (text); Stoneking, James (kurs) (2 juli 1999). ”Chapter 27. The Age of Imperialism (Section 2. The Partition of Africa)” (på engelska) (PDF). World History II. Appomattox Regional Governor's School (History Department), Petersburg, Virginia, USA. Arkiverad från originalet den 25 september 2007. https://web.archive.org/web/20070925221249/http://www.args.k12.va.us/academics/history/Stoneking/chapters/world2/world27.pdf. Läst 16 augusti 2007. 
  19. ^ Bryant, Elizabeth (12 oktober 2007). ”Divisions could lead to a partition in Belgium” (på engelska). San Francisco Chronicle. Arkiverad från originalet den 29 april 2011. https://web.archive.org/web/20110429194505/http://www.sfgate.com/cgi-bin/article.cgi?f=%2Fc%2Fa%2F2007%2F10%2F12%2FMNB6SEM9K.DTL. Läst 28 maj 2008. 
  20. ^ Hughes, Dominic (15 juli 2008). ”Analysis: Where now for Belgium?” (på engelska). BBC News Online. Arkiverad från originalet den 19 juli 2008. https://web.archive.org/web/20080719063736/http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/7507506.stm. Läst 16 juli 2008. 
  21. ^ Banks, Martin (6 september 2010). ”Fears over 'break up' of Belgium” (på engelska). The Daily Telegraph. Arkiverad från originalet den 9 september 2010. https://web.archive.org/web/20100909132726/http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/europe/belgium/7982892/Fears-over-break-up-of-Belgium.html. Läst 6 september 2010. 


Referensfel: <ref>-taggar finns för en grupp vid namn "nb", men ingen motsvarande <references group="nb"/>-tagg hittades

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Tubidy