Boxermotor

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

En boxermotor är en motor med horisontella cylindrar placerade i två rader på var sin sida om vevaxeln. Detta skiljer sig från andra motortyper, där alla cylindrarna är i samma rad (rak motor), eller positionerade i en vinkel, V-motor.

Man skiljer ibland mellan V-motorer som har en vinkel på 180 grader (som boxermotorn lätt kan förväxlas med), och egentliga boxermotorer. Boxermotorn har en vevtapp för varje kolv, medan en 180-graders V-motorer har två vevstakar monterade på varje vevtapp.^[1]

Bilar och motorcyklar med boxermotorer brukar på grund av motorns konstruktion få en lägre tyngdpunkt. Dessa motorer är dock bredare än andra motortyper och dyrare att bygga. De brukar därför inte användas av biltillverkare så ofta.

Alfa-Romeo, DAF, Porsche och Volkswagen är dock exempel på tillverkare som under många år använt boxermotorer i sina bilar. Japanska Subaru är en av få tillverkare idag som uteslutande använder boxermotorer i sina bilmodeller. 2008 presenterade de också världens första boxermotor med turbodiesel för personbilar.^[2]

Scuderia Ferrari använde tolvcylindriga boxermotorer (dock inte riktiga boxer utan just tidigare nämnda 180 grader V-motorer) i flera av sina formel 1-bilar, bland annat i den framgångsrika 312T-serien fram till 1980. Denna utformning å fanns även i flera av Ferraris kommersiella sportbilar, såsom Ferrari Testarossa.