Brook Farm, även kallad Brook Farm Institute of Agriculture and Education[1] eller Brook Farm Association for Industry and Education,[2] var ett utopiskt experiment i kollektivt boende i USA under 1840-talet. Initiativtagare var den tidigare unitariske prästen George Ripley och hans fru Sophia Ripley som, tillsammans med andra progressiva, 1841 inledde experimentet vid Ellis Farm i West Roxbury i Massachusetts. Det var inspirerat av transcendentalismen, en religiös och kulturell filosofisk strömning från New England. Experimentet influerade flera av den tidens amerikanska sociala reformrörelser: abolitionismen, arbetarrörelsen och kvinnorörelsen.[3]
Brook Farm bildades som ett aktiebolag och man lovade deltagarna vinstutdelning i utbyte mot att alla utförde en lika stor del av arbetet. Deltagarna ansåg att man genom att dela på arbetsbördan skulle få tid över till fritidsaktiviteter och intellektuella intressen. Livet på Brook Farm byggde på en balans mellan arbete och fritid och att arbeta tillsammans för kollektivets bästa. Varje deltagare fick fritt välja vilka arbetsuppgifter de helst skulle vilja ägna sig åt och alla, inklusive kvinnorna, hade samma lön. Kollektivets intäkter kom från lantbruk, försäljning av handgjorda produkter och avgifter från de många besökarna. Den huvudsakliga inkomstkällan var dock skolan, som sköttes av Sophia Ripley. Man hade förskola, grundskola och en universitetsförberedande skola. Skolan tog emot elever från en rad olika länder och varje barn betalade en skolavgift. Även vuxenundervisning fanns tillgänglig.
Brook Farm lyckades aldrig få en stabil ekonomi och hade svårt att få lantbruket att gå med vinst. År 1844 organiserade deltagarna kollektivet efter Charles Fouriers socialistiska principer och började publicera The Harbinger, en inofficiell tidskrift ämnad att sprida Fouriers idéer. I enlighet med dessa inledde man byggandet av en ambitiös byggnad kallad falangstär. Men när byggnaden, som inte var försäkrad, brann ner fick det katastrofala ekonomiska konsekvenser för kollektivet som det aldrig återhämtade sig från. År 1847 var det helt avvecklat. Trots misslyckandet såg många av deltagarna experimentet som en positiv erfarenhet. Bland kritikerna återfanns Charles Lane som själv grundade ett annat utopiskt samhälle vid namn Fruitlands. En av de ursprungliga medlemmarna vid Brook Farm, Nathaniel Hawthorne, skrev senare en roman om sina erfarenheter; The Blithedale Romance (1852). Efter avvecklandet förföll byggnaderna och de flesta brann ner med tiden. Idag täcks det mesta av marken av en begravningsplats.