Bysantinsk arkitektur

Interiören i Hagia Sofia.
Markuskyrkan, Venedig.
Hagia Eirene, sektion.
Ritning: Alexander van Millingen, 1912. (PD)
Absiden i Hagia Eirene.
Bild: Nina Aldin Thune, 2006. (GFDL, CC-BY 2.5)
Hagia Eirene, exteriör.
Bild: Mix321. (GFDL)

Med bysantinsk arkitektur avses arkitekturen i det bysantinska riket, en byggnadskonst som började utveckla sin särart ur den romerska arkitekturen mellan 330 e.Kr., då Konstantin flyttade den romerska huvudstaden till Konstantinopel (dagens Istanbul i Turkiet), och Justinianus regeringstid (527-565). Gradvis uppstod en stil som var tydligt påverkad av förebilder från Främre orienten och använde det grekiska korset för kyrkoplanerna i kombination med kupolen i de flesta av de byggnader som återstår idag. Med tiden fick tegel ersätta natursten som byggnadsmaterial samtidigt som man förhöll sig fritt till den klassiska kolonnordningen och ersatte de för antiken typiska skulpturala friserna med ett bildprogram i form av mosaiker.


From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Tubidy