Bysantinsk konst

Jesus är den mest berömda av de kvarvarande mosaikerna i Hagia Sofia i Istanbul (tidigare Konstantinopel), Turkiet. I det södra galleriet tronar Kristus intill Jungfru Maria och Johannes Döparen. Mosaik från 1100-talet.
Takmosaik med orientaliska kännetecken i Galla Placidias mausoleum i Ravenna från 400-talet.
Kvinna med kruka, mosaikfragment från 400-talet. Ursprungligen i Stora palatset i Konstantinopel, idag i Mosaikmuseet, i Istanbul.
Madonnan och aposlarna, absidmosaik från Torcello nära Venedig från 1100-talets början.
Tronande madonna från sent 1200-tal idag i National Gallery of Art, Washington D.C.
Denna ikon är ett exempel på det italienska inflytandet i den bysantinska världen.

Med bysantinsk konst avses vanligen den konst som producerades i Östrom och Bysantinska riket från Justinianus I:s regeringstid i mitten av 500-talet till Konstantinopels fall 1453.

Termen används även för samtida konst från stater som ingick i Bysans kulturella sfär utan att utgöra en del av det – som till exempel Bulgarien, Serbien och Ryssland – eller stater som visserligen utgjorde en del av den västeuropeiska kultursfären men starkt påverkades av det bysantinska riket – som till exempel Venedig.

Med bysantinsk konst avses ibland även den kristna konst som producerades i Osmanska riket efter 1453 och den obrutna, konstnärliga tradition som fortlevt i Grekland, på Balkan och i Ryssland och andra östligt ortodoxa länder in i våra dagar.

Mosaikerna i Sant'Apollinare in Classe i Ravenna i Italien räknas till några av den tidiga bysantinska konstens främsta kvarvarande verk. De mosaiker som idag finns att beskåda i Hagia Sofia (se illustration till höger) omnämns ofta som den sena, fullt utvecklade, bysantinska konstens förnämsta verk.


From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by razib.in