| Greve Carl Bernadotte af Wisborg | |
 Carl Bernadotte af Wisborg, 1964. | |
| Född | 27 maj 1890 Karlskrona amiralitetsförsamling, Blekinge |
|---|---|
| Död | 23 april 1977 (86 år) Frötuna gård i Rasbo socken, Uppland |
| Nationalitet | Svensk |
| Yrke/uppdrag | Ryttmästare |
| Maka | Marianne De Geer (1915–1935; skilda) Gerty Börjesson (1937–1977; hans död) |
| Barn | 5, inkl. greve Oscar Bernadotte af Wisborg |
| Föräldrar | Prins Oscar Bernadotte (far) Ebba Munck af Fulkila (mor) |
| Släktingar | Elsa Cedergren (syster) Folke Bernadotte (bror) Marianne Flach (dotterdotter) |
Carl Oscar Bernadotte af Wisborg[1], född 27 maj 1890 i Karlskrona amiralitetsförsamling i Blekinge län, död 23 april 1977 på Frötuna gård i Rasbo i Uppsala län[1], var en svensk officer och luxemburgsk greve (af Wisborg). Han var son till prins Oscar Bernadotte och Ebba Munck af Fulkila och därmed kusin till Gustaf VI Adolf.
Carl Bernadotte af Wisborg avlade studentexamen i Stockholm 1909, blev underlöjtnant vid Livregementets dragoner 1911, ryttmästare vid Livregementet till hästs reserv 1926–1960. Han bebodde Malmsjö gård i Södermanland.[2]
Han innehade ordförandeposten i Uppsala läns jaktvårdsförening 1925–1944, Skogsägarföreningen 1925–1955, Skogsvårdsstyrelsen 1936–1956, Skogsvårdsstyrelsens förbund 1950–1956, Svenska häradsallmänningsförbundet 1944–1963, Ointroducerad adels förening 1947–1963, Margarethahemmet från 1948, Stiftelsen Drottning Sophias skyddshem från 1950 och styrelsen för Frälsningsarméns utbildningsfond från 1952.[2]
Han var ledamot av Uplands enskilda banks centralstyrelse 1940–1960 och Svenska skogsvårdsföreningen 1947–1961. Han blev ledamot av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien (LSLA) 1949 och hedersledamot i Uppsala läns hushållningssällskap 1953.[2]