Daljunkern, avrättad i Rostock omkring den 25 september 1528, var en upprorsledare som 1527 med Dalarna som bas försökte starta ett uppror för att störta Gustav Vasa. Daljunkern angav själv i brev under upproret att han var ”Nils Sture, rätter arvinge till Sverige”. Benämningen Daljunkern (Daljunkaren), som har en nedsättande innebörd, förekommer först i Peder Svarts krönika om Gustav Vasa (omkr. 1560) – i samtida källor kallas han "dalakungen", "dalaskalken" och "dalatjuven", och anklagades för att vara en dräng vid namn Jöns Hansson.[1]