Destillation

Destillation eller destillering är uppvärmning, förångning och kondensation av vätska i syfte att separera dess beståndsdelar som har olika kokpunkter. Beståndsdelen som man tar vara på kallas destillat. Ett vanligt exempel är framställning av alkohol samt den process som används i raffinaderier för att ur råolja få ut exempelvis bensin.

Alla komponenter i vätskan som är flyktiga kommer i större eller mindre utsträckning att ingå i ångfasen vilket innebär att vid enkel destillation kommer destillatet att innehålla en blandning av dessa men blir anrikat på de lättflyktiga. Halten kan höjas genom omdestillering men att utföra detta satsvis blir i allmänhet mycket omständligt. Vanligen används därför i sådana fall kolonn, ett rör genom vilket ånga stiger under gradvis avkylning. Kondensationen börjar då i kolonnen och den kondenserade vätskan får rinna nedåt genom kolonnen. Kolonnen är också utformad så (eller fylld med s.k. kolonnpackning) att det nedrinnande kondensatet ska ha god kontakt med det uppstigande ångorna. Detta medför att man längs med kolonnen får ett utbyte mellan ångor och kondensat så att halten av de mer svårflyktiga komponenterna avtar och halten av de lättflyktiga tilltar allteftersom ångorna stiger i kolonnen och omvänt för kondensatet, d.v.s. vätskan omdestilleras kontinuerligt. Ofta har man en termometer i toppen av kolonnen och mellan olika temperaturer samlas olika fraktioner svarande mot olika komponenter i den destillerade blandningen. Vanligen avbryts destillationen efter att en viss fraktion destillerat av. En lång kolonn (eller mer stringent en kolonn med ett stort antal "teoretiska bottnar") kan därför användas för att få bättre separation, men kraven blir högre ju närmare de olika komponenternas kokpunkter ligger varandra. Om kolonnen "flödar" d.v.s. för mycket kondensat rinner nedåt i förhållande till de ångor som ska uppåt blir separationen inte bra och detta fenomen sätter gränsen för hur fort destillationen kan genoföras. I industriella sammanhang görs ofta destillationen direkt i kolonntorn med så kallade klockbottnar där vätska tillförs på en mellannivå och produkter (som i vissa fall är restprodukter d.v.s. avfall) tas ut i toppen, botten och ev. mellanliggande nivåer. Detta medger kontinuerlig destillation, se nedan.

För att erhålla destillerat vatten kokas vanligt vatten (kranvatten, sjövatten eller liknande, som även innehåller "främmande" ämnen) varvid ångan leds till en separat behållare där den kyls ner, så att vattnet kondenserar till flytande form igen. Andra ämnen förblir genom denna process kvar på bottnen av ursprungsbehållaren. Eftersom kranvatten oftast innehåller andra ämnen än just vatten måste det destilleras innan det kan användas för speciella ändamål, t.ex.

• Processer som kräver klinisk renhet, exempelvis inom sjukvården
• Frihet från lösta ämnen (t.ex. för ångstrykjärn eller som batterivatten)

Om de lösta ämnena är jonföreningar (salter) används ofta i stället avjonisering ev kompletterat med adsorption eller andra processer.

Destillation är samma process som naturen själv använder när den renar ytvatten genom avdunstning (solen hettar upp vattnet), följt av kondensation (moln och sedan regn).