Back Slapskyf Afrikaans قرص مرن Arabic Disquete AST Disket Azerbaijani Дыскета Byelorussian Гъвкав магнитен диск Bulgarian ফ্লপি ডিস্ক Bengali/Bangla Flopi disk BS Disc flexible Catalan فلۆپی دیسک CKB
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
1 Hål för att tala om att detta är en "high density"-diskett. Hålet på motstående sida: skrivskydd i form av en liten skjutbar plastbit
2 diskettens mittparti som diskettstationen griper tag i för att få disketten att rotera inne i skyddshöljet
3 skjutbar skyddande lucka framför öppningarna på vardera sidan där diskettstationens läs- och skrivarmar förs intill diskettens båda ytor
4 skyddshölje av styv plast
5 mjuk skyddsduk mellan skyddshöljet och disketten
6 disketten själv består av en böjlig, tunn plastskiva med en tunn film av magnetiserbart material på båda ytorna
7 data lagras på disketten i koncentriska spår i sektorer på vardera av diskettens två ytor. På 1 440 kibibytes disketter finns två ytor, 80 spår, 18 sektorer och 512 byte per sektor, alltså 2 × 80 × 18 × 512 byte = 1440 × 1024 byte = 1440 kibibyte = 1 474 560 byte.
En diskett (synonymer flexskiva, floppy, floppydisk (FD)) är en böjlig, magnetisk skiva i ett skyddande hölje, som används för att lagra filer för användning med hjälp av en dator. Den lanserades kommersiellt 1971 av IBM och förblev ett ledande lagringsmedium fram till omkring år 2000. Disketter tillverkas fortfarande, men har i de flesta sammanhang ersatts av bland annat optiska lagringsmedia, USB-minnen och fildelning.