Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Dizzy Gillespie | |
Dizzy Gillespie, 1955. | |
Födelsenamn | John Birks Gillespie |
---|---|
Född | 21 oktober 1917 Cheraw, Chesterfield County, South Carolina, USA |
Död | 6 januari 1993 (75 år) Englewood, New Jersey, USA |
Bakgrund | USA |
Genrer | Bebop, Afro-Cuban jazz |
Instrument | Trumpet |
År som aktiv | 1935–1993 |
Artistsamarbeten | Charlie Parker, Cab Calloway, Bud Powell |
Webbplats | dizzygillespie.com |
Utmärkelser
National Medal of Arts (1989)[1] Grammy Lifetime Achievement Award (1989) Kommendör av Arts et Lettres-orden Stjärna på Hollywood Walk of Fame Kennedy Center Honors Bird Award NEA Jazz Masters |
John Birks "Dizzy" Gillespie, född 21 oktober 1917 i Cheraw, Chesterfield County, South Carolina, död 6 januari 1993 i Englewood, New Jersey, var en amerikansk jazztrumpetare, orkesterledare, sångare och kompositör.
Dizzy Gillespie var en av huvudpersonerna i jazzens utveckling under 1940-talet. Med sina harmoniska och rytmiska innovationer hjälpte han till att förändra jazzens musikaliska språk till ett modernistisk uttryck som fångade lyssnare världen över.
Mest är Dizzy Gillespie känd som skaparen av "bebop" - en originaljazz som bestod av snabba, komplicerade och atonala melodier sammankopplade med en "offbeat"-rytm - distanserar[förtydliga] han sig från saxofonisten Charlie Parker, som många jazzhistoriker tidigare ansett vara mannen bakom denna musikaliska innovation.
Musiken fanns i hans blod och han lärde sig spela trumpet. I mitten av 1930-talet flyttade han till Philadelphia, Pennsylvania och senare till New York, där han etablerade sig som en skicklig ung musiker med en speciell stil. Han arbetade med ett antal kända "svarta" band, bland annat det berömda Cab Calloways storband. 1943 började han spela i Earl Hines band.
Dizzy Gillespie hade från och med slutet av 1960-talet tro och starkt stöd för Bahá'í-tron, vilket gjorde bland annat att han såg sig som en världsmedborgare.
Han besökte Sverige 1948, 1953 och 1955.[2]
År 1989, när Gillespie var över 70 år, etablerade han Förenta nationernas orkester. Den bestod av en mängd musiker från hela den amerikanska kontinenten och visade att jazz hade blivit en internationell musikstil.