Emalj

Emalj kan även syfta på Tandemalj.

Emalj är en glas- eller glasliknande beläggning som bränns fast på hårt underlag. Det finns tre typer av emalj: transparent, opak och opal (halvtransparent, ofta iriserande). Den transparenta och opala emaljen används främst till smycken och ädla metaller. Emaljkonst är ett konsthantverk som utförs genom att man helt eller delvis täcker föremål (som vanligen är av metall) med emalj i olika färger.

Emalj framställs av en mer eller mindre lättsmält, färgad eller ofärgad opak eller transparent glasmassa, så kallad glasfluss. Den består oftast av bly-, kalium- och natriumsilikater, ibland uppblandade med borsyrade salter, och färgas genom tillsats av metalloxider och andra pigment. Förr användes både arsenik, antimon, uran och andra giftiga ämnen vid emaljproduktion. Emalj som produceras i dag är mycket mindre hälsoskadlig; många märken säljer helt blyfri emalj.

Traditionellt pulveriseras emaljen, fuktas och appliceras med hjälp av pensel på ytan, som kan vara av metall, fajans, porslin, glas, med mera.

För massproduktion av emaljerade metallföremål låter man sedan 1960-talet föremålet vara den ena polen i en elektrisk krets och den andra polen vara en spraypistol med torrt emaljpulver; emaljen kommer då att fästa på föremålet med statisk elektricitet^[1].

Därefter bränns emaljen – över öppen låga eller i en ugn – vid 500–800 °C så att emaljpulvret bränns fast på underlaget. Emaljen får sedan svalna långsamt och kan därefter slipas och efterbehandlas.