Erik den helige

Erik den helige
Kung Erik som han avbildades på Stockholms stads sigill, känt från 1376
Kung av Sverige
Regeringstid	1150-talet–18 maj 1160
Företrädare	Sverker den äldre
Efterträdare	Magnus Henriksson
Gemål	Kristina Björnsdotter
Barn	Knut Filip Katarina Margareta
Ätt	Erikska ätten
Far	Jedvard
Mor	Cecilia
Född	Omkring 1125
Religion	Romersk-katolska kyrkan
Död	18 maj 1160 Uppsala
Begravd	Gamla Uppsala kyrka (flyttad till Uppsala domkyrka 1273)
Heraldiskt vapen

Erik den helige, Erik Jedvardsson, Sankt Erik, (oegentligt Erik IX), född omkring 1125,^[1] död 18 maj 1160, räknas som kung av Sverige omkring 1156–1160. Mycket få uppgifter om honom anses fullständigt säkra. Erik den helige är svenskt nationalhelgon och Stockholms skyddshelgon.

Erik den helige var son till den svenske stormannen Jedvard och hans fru Cecilia. Erik var gift med Kristina Björnsdotter som var barnbarn till Inge den äldre och Helena. Erik blev far till Knut Eriksson och Filip Eriksson (troligen stamfar till Knut Långe). Erik och Kristina fick också två döttrar: Margareta, död 1209, som gifte sig 1185 med kung Sverre Sigurdsson av Norge samt Katarina, gift med norske stormannen Nils Blaka.^[2] Magnus Henriksson, som dödade Erik, misstänks också ha dräpt Sverker den äldre, Eriks föregångare på kungatronen. En brors namn börjar på J, möjligen Joar Jedvardsson. Erik hade anknytningar till och ägde själv gods i Västergötland, vilka han möjligen förvärvade genom äktenskapet med Kristina. Erik var innehavare av Ängsö slott i Västmanland. Möjligen var Erik jarl i Svealand innan han där erkändes som kung. I Götaland accepterades han tidigast 1157.