Back Еритреиа Abkhazian Eritrea ACE Эритрее ADY Eritrea Afrikaans Eritrea ALS ኤርትራ Amharic Eritrea AMI Eritrea AN Æriþrea ANG इरीट्रिया ANP
| Staten Eritrea Hagere Ertra |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
|
||||||
| Nationalsång: Ertra, Ertra, Ertra |
||||||
.svg) |
||||||
| Huvudstad | Asmara | |||||
| Officiellt språk | Inget officiellt språk[1] Tigrinska är språket för nationell identitet.[2] | |||||
| Erkända nationella språk | ||||||
| Demonym | eritrean[3] | |||||
| Statsskick | Republik, enpartisystem | |||||
| - | President | Isaias Afewerki | ||||
| Självständighet | från Etiopien | |||||
| - | Deklarerad | 29 maj 1991 | ||||
| - | Erkänd | 24 maj 1993 | ||||
| Area | ||||||
| - | Totalt | 117 600 km²[4] (100:e) | ||||
| - | Vatten (%) | 14,1 % | ||||
| Befolkning | ||||||
| - | 2016 (juli) års uppskattning | 5 869 869[4] (116:e) | ||||
| - | Befolkningstäthet | 49,9 inv./km² (123:e) | ||||
| BNP (PPP) | 2022 års beräkning | |||||
| - | Totalt | 7,695 miljarder USD[5] (168:e) | ||||
| - | Per capita | 2 101 USD[5] (184:e) | ||||
| BNP (nominell) | 2022 års beräkning | |||||
| - | Totalt | 2,568 miljarder USD[5] (181:a) | ||||
| - | Per capita | 701 USD[5] (203:e) | ||||
| HDI (2021) | ▲ 0,492[6] (176:e) | |||||
| Valuta | nakfa (ERN) |
|||||
| Tidszon | UTC+3 | |||||
| Topografi | ||||||
| - | Högsta punkt | Soira, 3 018 m ö.h. | ||||
| Nationaldag | 24 maj | |||||
| Nationalitetsmärke | ER | |||||
| Landskod | ER, ERI, 232 | |||||
| Toppdomän | .er | |||||
| Landsnummer | 291 | |||||
.svg)
Eritrea, formellt Staten Eritrea,[3] är en stat i Östafrika, vid Röda havet. Landet gränsar till Djibouti, Etiopien och Sudan.[7] Huvudstaden är Asmara.
Ungefär hälften av landets invånare tillhör tigrinjafolket, resterande del utgörs av ett flertal mindre folkgrupper. Ungefär hälften av befolkningen utövar islam och den andra hälften utövar kristendom.
Området som i dag utgör Eritrea har varit bebott i åtminstone 10 000 år. År 1890 blev området en italiensk koloni, Italienska Eritrea. I början av 1950-talet avslutades kolonialstyret och området kom att hamna under etiopiskt styre, först som en delstat i en federation och senare som en provins. Efter ett trettio år långt befrielsekrig besegrade eritreanska upprorsgrupper år 1991 de etiopiska styrkorna och Eritrea fick sin självständighet från Etiopien erkänd den 24 maj 1993.[7]
Inledningsvis gick landet mot demokrati men i samband med ett nytt krig mot Etiopien i slutet av 1990-talet drogs de demokratiska reformerna tillbaka. Landet har sedan självständigheten styrts enväldigt av en och samma president, Isaias Afewerki, som har tillförsäkrat sig även den lagstiftande makten och makten över domstolarna.
Eritreas ekonomi är en planekonomi och är starkt beroende av den eritreanska diasporan för att fungera. Dels skickar diasporan pengar till anhöriga i Eritrea men de betalar även en två-procents skatt till staten, många gånger under hot om repressalier mot familjemedlemmar som är kvar i landet. Jordbruket, som var väl utvecklat under kolonialtiden förstördes under självständighetskriget. Nästan 80 procent av befolkningen är beroende av jordbruket för sin försörjning.
Under mitten av 2010-talet ledde många år av obligatorisk militärtjänstgöring, arbetslöshet, tortyr, mord och förföljelse till migrationsvågor till grannländerna och till Europa.
- ^ [a b] ”The People of Eritrea”. Arkiverad från originalet den 28 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181028042800/http://www.eritrean-embassy.se/about-eritrea/people-and-languages/. Läst 4 februari 2016.
- ^ [a b c] https://www.ethnologue.com/country/ER/languages
- ^ [a b] (
PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (11., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2021. sid. 114. https://www.regeringen.se/491d8f/contentassets/ffbc16c416f44fb2abde233c8bb5a555/utrikes_namnbok_11.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 11 maj 2022
- ^ [a b] ”Country: Eritrea”. The World Factbook. CIA. 1 november 2016. Arkiverad från originalet den 15 maj 2020. https://web.archive.org/web/20200515225510/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/er.html. Läst 15 november 2016.
- ^ [a b c d] ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022.
- ^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.
- ^ [a b] Referensfel: Ogiltig
<ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet:1
