Etiopiens administrativa indelning

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Etiopiens administrativa indelning som den ser ut idag skapades 1996, då de 13 tidigare provinserna avskaffades. De 13 provinserna var i många fall kopplade till historiska regioner, och de används fortfarande ibland som geografiska referenser i informella sammanhang. Provinserna ersattes av nio regioner (kililoch) som i stora drag följde de etniska skiljelinjerna i landet, samt två städer med särskild status (Addis Abeba och Dire Dawa). Sedan 2020 har antalet regioner ökat till tolv^[1] efter att regionerna Sidama, Sydvästetiopiska folkens region (SWEPR), Centrala Etiopien och Södra Etiopien^[1] bildats genom utbrytningar ur regionen Ye Debub Biheroch Bihereseboch na Hizboch. Regionerna har stort självstyre och kan själva stifta lagar. De har dessutom grundlagsstadgad rätt att bryta sig ur Etiopien.

Regionerna, eller delstaterna,^[1] är i sin tur indelade i 68 zoner. Zonerna delas in i 556 distrikt (woreda), som i sin tur delas i kebele.

Under kejsardömet, före andra världskriget, var Etiopien indelat i kungadömen med visst självstyre.