Europaparlamentsvalet 1989

Val till Europaparlamentet
Val till Europaparlamentet 1989
Område Antal mandat Valdagar	Europeiska gemenskaperna 518 15 juni 1989–18 juni 1989
Valmanskår Valdeltagande	runt 245 miljoner 58,5 %
Valsystem Valmetod Spärr	proportionellt valsystem (ej UK)[1] varierande max 5 %
Andra val Föregående val Nästkommande val	Europaparlamentsvalet 1984 Europaparlamentsvalet 1994
Mandatfördelning    SOC      180    EPP      121    LDR       49    EUL/LU    42    ED        34    G         30    EDA       20    DR        17    RBW       13    NI        12

Europaparlamentsvalet 1989 ägde rum mellan den 15 juni 1989 och den 18 juni 1989 i Europeiska gemenskapernas medlemsstater, med varierande valdagar. I de flesta medlemsstaterna ägde valet rum torsdagen den 15 juni eller söndagen den 18 juni. Rösträkningen fick inte påbörjas förrän samtliga medlemsstater hade avslutat sina val. Valet var det sista innan Europeiska unionens bildande den 1 november 1993.

Runt 245 miljoner medborgare hade rösträtt i valet om parlamentets 518 mandat. Sedan det föregående valet 1984 hade Portugal och Spanien anslutit sig som två nya medlemsstater till gemenskaperna. Det hade inneburit att parlamentet hade utökats med nya mandat, som hade valts genom extrainsatta val 1987. Antalet mandat förändrades inte i samband med valet 1989.

Valdeltagandet minskade för andra gången i rad och hamnade under 60 procent. Valets vinnare var framför allt Socialistgruppen, som ökade med hela 50 mandat. Eftersom antalet mandat hade utökats på grund av Portugals och Spaniens utvidgning sedan valet 1984, ökade i regel de politiska grupperna i absoluta tal. Förutom Socialistgruppen gick även Liberala och demokratiska reformistgruppen kraftigt framåt procentuellt sett.

Efter valet bildades en ny grön politisk grupp, Gruppen De gröna i Europaparlamentet. Den kommunistiska partigruppen splittrades i två delar, dels Enad vänster och dels Gruppen Europeiska enade vänstern. De båda grupperna slogs senare under mandatperioden ihop med varandra igen.

Eftersom valet var det sista innan ikraftträdandet av fördraget om Europeiska unionen, var de nyvalda ledamöterna de sista att inte ha möjlighet att avsätta Europeiska gemenskapernas kommission.