Val till Europaparlamentet | |||||||
Val till Europaparlamentet | |||||||
| |||||||
Område | Europeiska unionen | ||||||
Antal mandat | 751 | ||||||
Valdagar | 23–26 maj 2019 | ||||||
Valmanskår | Ca 400 miljoner | ||||||
Valdeltagande | 50,66 % | ||||||
Valsystem | Proportionellt valsystem | ||||||
Valmetod | Varierande | ||||||
Spärr | Max 5 % på nationell nivå | ||||||
Valresultat efter partigrupp | |||||||
EPP 182 S&D 154 Renew 108 G/EFA 74 ID 73 ECR 62 GUE/NGL 41 NI 57 |
|||||||
|
Europaparlamentsvalet 2019 ägde rum i Europeiska unionen den 23–26 maj 2019 för att välja 751 ledamöter av Europaparlamentet för mandatperioden 2019–2024.[1] Varje medlemsstat bestämde själv under vilken eller vilka av dessa dagar valet skulle genomföras; i de flesta medlemsstater ägde valet rum söndagen den 26 maj. Valet var det nionde allmänna och direkta valet till Europaparlamentet.
I valet ökade valdeltagandet för första gången i Europaparlamentets historia, från cirka 43 procent till cirka 51 procent. Liberala, gröna och högerpopulistiska partier gick framåt i valet, medan de traditionellt två stora partigrupperna i parlamentet – kristdemokratiska EPP-gruppen och socialdemokratiska S&D-gruppen – förlorade mest. För första gången fick EPP-gruppen och S&D-gruppen således inte egen majoritet tillsammans. EPP-gruppen förblev dock största partigrupp.
Mot bakgrund av utgången i valet föreslog Europeiska rådet den 2 juli 2019 Ursula von der Leyen (EPP) till ny kommissionsordförande. Hon valdes med absolut majoritet som kommissionsordförande av det nyvalda Europaparlamentet den 16 juli 2019. Kommissionen von der Leyen tillträdde den 1 december 2019 efter att ha blivit utfrågad och godkänd av Europaparlamentet.
Efter Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen den 1 februari 2020 fick landets parlamentariker lämna Europaparlamentet och ersattes av nya parlamentariker från andra medlemsstater utifrån valresultatet i valet 2019.[2]