Eurovision Song Contest 1977

Eurovision Song Contest 1977
Datum	7 maj 1977
Arrangemang
Plats	Storbritannien, London
Arena	Wembley Conference Centre
TV-bolag	BBC
Programledare	Angela Rippon
Dirigent	Ronnie Hazlehurst
Bidrag
Vinnare	Frankrike, "L'Oiseau et L'Enfant"
Röstningssystem
Varje land gav 12, 10, 8-1 poäng till de 10 favoritbidragen
Antal bidrag	18
Återvändande	Sverige
Tillbakadragande	Jugoslavien
Paus- underhållning	Mr. Acker Bilk and his Paramount Jazz Men
Eurovision Song Contest
◄ 1976  1978 ►

Eurovision Song Contest 1977 sändes den 7 maj 1977 från BBC Wembley Conference Centre i London, Storbritannien, i och med att Storbritannien året innan hade vunnit med låten "Save Your Kisses for Me" av Brotherhood of Man. Programledare var Angela Rippon. Kapellmästare var Ronnie Hazelhurst. Svensk kommentator var Ulf Elfving. Finalen var ursprungligen tänkt att sändas den 2 april samma år, men på grund av en facklig tvist i Storbritannien blev den uppskjuten till den 7 maj, för övrigt första gången fram till dess som den hållits så sent som i maj ^[1].

Det var från början tänkt att videovykort skulle visas före varje framträdande, där artisterna också skulle finnas med, men efter protester från Sverige och Norge som menade att deras videoinslag inte var lämpliga, togs vykorten bort helt och hållet, och istället visades publiken mellan bidragen. En regeländring detta år innebar att man åter igen endast fick sjunga på sitt hemspråk. Emellertid hade redan Belgien och Västtyskland utsett sina bidrag innan denna regel infördes, och fick därmed sjunga på engelska. Tunisien hade planerat att vara med detta år, men drog sig senare ur tävlingen.

Segraren detta år blev Marie Myriam, som representerade Frankrike, med låten L'oiseau et l'enfant.

Minnesvärt från detta år var Österrike med gruppen Schmetterlinge som sjöng låten "Boom Boom Boomerang". Gruppen bar på framsidan vita kläder och svarta kostymer på ryggen med bakåtvända ansiktsmasker på huvudet, vilket gav artisterna ett originellt utseende när de vände ryggen mot kameran. Med ett till synes lättsamt dansnummer framförde gruppen ett bidrag där texten var en ironisk betraktelse över den globala skivbolagsindustrin och kommersialiseringen av musiken; refrängen var en drift med tidigare års bidrag till tävlingen. Det senare kan möjligen ha bidragit till att låten hamnade näst sist, med endast det svenska bidraget bakom sig. Sverige har kommit sist två gånger. En kuriositet i sammanhanget är att Sverige vid båda dessa tillfällen haft startnummer 13, som har ett rykte som ett otursnummer. Trots detta har man också vunnit tre gånger från startnummer 13 (Frankrike 1960, Norge 1985 och Belgien 1986).