|
Den här artikeln eller avsnittet lever inte upp till Wikipedias artikelstandard och behöver städas upp. (2024-05) Motivering: Fler rubriker, korta ner handlingsbeskrivning etc Hjälp gärna Wikipedia med att åtgärda problemet om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Fanny och Alexander | |
Genre | Drama |
---|---|
Regissör | Ingmar Bergman |
Producent | Jörn Donner |
Manus | Ingmar Bergman |
Skådespelare | Pernilla Allwin Bertil Guve Börje Ahlstedt Harriet Andersson Gunnar Björnstrand Allan Edwall Stina Ekblad Ewa Fröling Erland Josephson Jarl Kulle Mona Malm Jan Malmsjö Christina Schollin Gunn Wållgren |
Originalmusik | Daniel Bell |
Fotograf | Sven Nykvist |
Klippning | Sylvia Ingemarsson |
Produktionsbolag | Cinematograph Gaumont Personafilm Svenska Filminstitutet SVT 1 Tofisfilm |
Distribution | Sandrew Film & Teater |
Premiär | 17 december 1982 (Sverige) 17 december 1983 (miniserie, Sverige)[1] |
Speltid | 188 minuter 312 minuter (miniserie) |
Land | Sverige Frankrike Västtyskland |
Språk | Svenska Jiddisch |
IMDb SFDb Elonet SVT Play Yle Arenan |
Fanny och Alexander är en svensk dramafilm från 1982 skriven och regisserad av Ingmar Bergman och producerad av Jörn Donner. Filmen handlar om syskonen Fanny och Alexander från den förmögna familjen Ekdahl i Uppsala under början av 1900-talet.[a] Syskonens far Oscar dör av ett slaganfall och deras mor Emilie gifter om sig med stadens biskop Edvard Vergérus, en änkeman som misshandlar Alexander på grund av pojkens livliga fantasi.
Bergman menade att Fanny och Alexander skulle bli hans sista film, och att manuset är halvbiografiskt. Rollfigurerna Alexander, Fanny och styvfadern Edvard är baserade på honom själv, hans syster Margareta och hans far, prästen Erik Bergman. Filmen var en samproduktion mellan Sverige, Frankrike och Västtyskland, och filminspelningen ägde rum i Uppsala och i Svenska Filminstitutets ateljéer. Dokumentärfilmen Dokument Fanny och Alexander skildrar inspelningen och processen bakom Fanny och Alexander.
Inledningsvis planerades Fanny och Alexander att bli en miniserie, och den klipptes till att bli 312 minuter lång, uppdelad i fyra avsnitt. Senare skapades en 188 minuter lång bioversion, som hade världspremiär i Sverige den 17 december 1982, medan miniserien började sändas på SVT den 25 december 1984. Miniserien släpptes senare som långfilm, och både denna version och den kortare bioversionen har visats på biografer över hela världen. Den 312 minuter långa versionen är en av de längsta kommersiella filmer som har visats på vanliga biografer.
Den första bioversionen fick flera positiva recensioner av både svenska och internationella filmkritiker. Den vann fyra Oscar, inklusive en för Bästa utländska film, tre Guldbaggar, inklusive en för Bästa film, och andra utmärkelser. Bergman skrev senare nya halvbiografiska manus, som 1992 låg till grund för filmerna Den goda viljan, i regi av Bille August, och Söndagsbarn, i regi av Daniel Bergman. Fanny och Alexander har efter Bergmans död även bearbetats och satts upp som teaterpjäs.
<ref>
-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet Ebert
<ref>
-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet NYT
<ref>
-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet Kempley
Referensfel: <ref>
-taggar finns för en grupp vid namn "en", men ingen motsvarande <references group="en"/>
-tagg hittades
Referensfel: <ref>
-taggar finns för en grupp vid namn "not", men ingen motsvarande <references group="not"/>
-tagg hittades