Ferdinand Boberg

Ferdinand Boberg
Född11 april 1860[1][2][3]
Kristine församling, Falun, Dalarna
Död7 maj 1946[1][2][3] (86 år)
Kungsholms församling, Stockholm
BegravdNorra begravningsplatsen[4][5][6]
kartor
Medborgare iSverige
Utbildad vidKungliga Tekniska högskolan, [7]
Kungliga Akademien för de fria konsterna, [7]
SysselsättningArkitekt[1], bildkonstnär[8], fackboksförfattare, grafiker[8]
Noterbara verkKatarinastationen, LO-borgen, Thielska galleriet[9], Rosenbad[9], NK[9], Sveriges paviljong på världsutställningen i Saint Louis 1904[9], Centralposthuset[9], Gävle brandstation[9] och Värtagasverket
MakaAnna Boberg
(g. 1888–)
Redigera Wikidata

Gustaf Ferdinand Boberg, född 11 april 1860 i Falun, död 7 maj 1946 i Stockholm, var en arkitekt och formgivare och räknas som en av Sveriges främsta arkitekter. Boberg var även en duktig grafiker och tecknare och efterlämnade över 8 000 arbeten.[10]

Boberg genomgick, efter studier vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, Konstakademiens arkitekturskola 1882–84 och erhöll vid avgåendet den kungliga medaljen. Efter en studieresa 1885–86 till Italien och Frankrike började han arbeta som arkitekt i Stockholm. År 1897 blev han ledamot av Konstakademien. Boberg gifte sig 1888 med Anna Scholander, som kom att arbeta som konstnär.[11] Paret Boberg blev flitiga resenärer, och genomförde mer än 100 utlandsresor, de flesta tillsammans.[12]

Hans arkitektur var banbrytande under tiden efter 1890 men redan 1915 var hans arkitektkarriär över och han ägnade sig därefter att resa runt i Sverige med sin fru Anna och tecknade kulturmiljöer som hotade försvinna.

  1. ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] G Ferdinand Boberg, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Boberg, GUSTAF FERDINAND, Svenskagravar.se, läs online, läst: 23 april 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Här Förvaras I Var Sin Urna De I Krema-Toriet Brända Res-Terna Av Anna Och Ferdinand Boberg Må Vår Aska Få Vila I Frid, läst: 25 maj 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ KULTURGRAVAR.SE STOCKHOLMS LÄN Norra begravningsplatsen Solna sydvästra delen Ferdinand Boberg, Kulturgravar, läs online, läst: 21 juni 2024.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 18 december 2022.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c d e f] Ragnar Josephson, G Ferdinand Boberg, s. 101, läst: 18 mars 2017.[källa från Wikidata]
  10. ^ Ann Thorson; Boberg Ferdinand (1994), s. 281
  11. ^ Sveriges befolkning 1890, (CD-ROM) Riksarkivet 2003
  12. ^ Nihlén 1958, s. 149

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Tubidy