Filosofi

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Filosofi, från grekiskans philosophía (φιλοσοφία) som översätts till "vän av visdom" eller dylikt, är en akademisk disciplin som systematiskt studerar frågor om bland annat rationalitet, kunskap, värden, medvetande och existens.^[1][2] Ordet kan också, i sammansättningar som "en filosofi" eller "flera filosofier", syfta på ett sammanhängde tankesystem eller en filosofisk skola.^[2]

Sedan antikens Grekland, där västerlandets filosofiska tänkande uppstod, har filosofiska studier handlat om "de eviga frågorna", alltså sådant som människor funderat över under mycket lång tid.^[1] Det filosofiska tänkandet kan grovt indelas i logik, kunskapsteori, metafysik eller ontologi, vetenskapsteori, språkfilosofi, värdeteori, etik, estetik och religionsfilosofi.^[3]

Logiken behandlar vad som gör slutledningar korrekta, alltså vilka regler som gäller för att ny kunskap kan uppstå enbart genom tänkandet.^[4]

Kunskapsteorin, däremot, studerar mer allmänt hur kunskap uppstår. Historiskt sett har framför allt två skolor argumenterat utifrån olika utgångspunkter: rationalismen, som betonar förnuftet, och empirismen, som betonar sinnena.^[5] I anslutning till detta ägnar sig vetenskapsteorin åt vetenskapens uppkomst och utveckling.^[6]

Metafysiken eller ontologin behandlar våra obevisbara föreställningar om vad för slags ting och fenomen som finns och kan finnas i världen, sådana föreställningar som tillsammans med logiken behövs som en grund för att vi ska kunna skapa oss en konkret uppfattning om hur världen är beskaffad.

Värdeteorin behandlar frågan om vad värde rent allmänt är, medan etiken undersöker vad som gör handlingar värdefulla, det vill säga varför vi bör handla på vissa sätt och inte på andra, och estetiken handlar om vad det innebär att ting och handlingar är upplevelsemässigt värdefulla.

Religionsfilosofin behandlar de religiösa föreställningarnas innehåll och struktur, men bekänner sig inte till någon religion eller visar avstånd.

Något som skulle kunna ses som ett problem för filosofin som disciplin är att ett filosofiskt område blir till ett vetenskapligt område när empiriskt underlag blir accepterat inom området. Detta skeende har betonats av exempelvis Bertrand Russell^[7] och Karl Jaspers^[8]. Filosofin avlägsnas enligt detta synsätt gradvis från områden med kopplingar till observationer, vilket kan anses vara tydligt inom områden som naturvetenskaper och historia.