Frank Gehry

Frank Gehry
Född	Frank Owen Goldberg 28 februari 1929[1][2][3] (95 år) Toronto[4], Kanada
Andra namn	Gehry, Frank Owen
Medborgare i	USA[5][4] och Kanada[6]
Utbildad vid	University of Southern California Harvard University USC School of Architecture, kandidat i arkitektur, 1954 Harvard Graduate School of Design Bloor Collegiate Institute Harbord Collegiate Institute
Sysselsättning	Arkitekt[7]
Arbetsgivare	Columbia University
Noterbara verk	8 Spruce Street, Fondation Louis Vuitton, Walt Disney Concert Hall, Stata Center[8] och Guggenheimmuseet
Utmärkelser
Pritzkerpriset (1989) Praemium Imperiale (1992)[9] Wolfpriset i arkitektur (1992)[10] Dorothy och Lillian Gish-priset (1994) AIA:s guldmedalj (1999) Royal Gold Medal (2000)[11] Hedersdoktor vid Alcalás universitet (2001)[12] National Medal of Arts (2002) Companion av Kanadaorden (2002)[13] California Hall of Fame (2006) Gyllene lejonet (2008) Great Immigrants (2009)[14] Steiger Award (2011) Prinsessan av Asturiens pris i konst (2014)[15] Twenty-five Year Award National Design Awards Karl den stores orden Kanadaorden Drottning Elizabeth II:s diamantjubileumsmedalj[16] Frederick Kiesler-priset Drottning Elizabeth II:s guldjubileumsmedalj[17] Presidentens frihetsmedalj
Webbplats	foga.com
Redigera Wikidata

Frank Owen Gehry, ursprungligen Goldberg, född 28 februari 1929 i Toronto i Kanada, är en kanadensisk-amerikansk arkitekt.

Frank Gehry, som är bosatt i USA sedan 1947, grundade 1962 Frank O. Gehry and Associates, sedan 1979 Gehry & Krueger Inc.. Han arbetar sedan slutet av 1970-talet i en dekonstruktiv stil. Som självständig arkitekt började Frank Gehry i liten skala med "låga material" som hönsnät, plywood och korrugerad plåt. Hans eget bostadshus tjänade under flera år som experimentverkstad för olika kompositionsövningar; upphittade objekt fick genom collageteknik bilda funktionsanpassade skulpturer. Detta sätt att närma sig arkitektur kan, på många sätt, sägas vara typiskt för den amerikanska västkusten på 1970-talet.

Frank Gehry övergick så småningom till att kombinera klassiska teman med massiva dekonstruktiva volymer. Resultatet ger en söndersprängd, nedsmält eller snedvriden verkan. På senare tid har Gehry fått allt större och mer internationella uppdrag med museet i Bilbao som det mest omtalade exemplet. Dessa projekt, ofta mycket storskaliga, utmärks snarare av betong och stål. Han fokuserar mycket på hur människor rör sig genom byggnaden och dess kulturella omgivning.

Som möbelformgivare har Frank Gehry anammat en liknande filosofi; med en förkärlek för material som ansetts olämpliga för designade ting har han ritat flera serier med billiga stolar och fåtöljer i återvunna material, korrugerad kartong och metallstänger.

Frank Gehry erhöll Pritzkerpriset 1989.