Franska revolutionskrigen

Franska revolutionskrigen

Ägde rum 1792–1802
Plats Europa, Egypten, Mellanöstern, Atlanten, Västindien
Resultat Första koalitionen: fransk seger

Andra koalitionen: fransk seger

Territoriella
ändringar
Franska monarkin faller, etablering av Franska republiken
Stridande
Tysk-romerska riket Tysk-romerska riket[A 1]
Kungariket Preussen Preussen[A 2]
Kungariket Storbritannien Storbritannien[A 3]
Kejsardömet Ryssland Ryssland[A 4]
Kungariket Frankrike Franska rojalister
Spanien Spanien[A 5]
Portugal Portugal
Kungariket Sardinien Sardinien
Kungariket Bägge Sicilierna Neapel
Andra italienska stater[A 6]
Osmanska riket Osmanska riket
Republiken Förenade Nederländerna Republiken Förenade Nederländerna[A 7]
USA USA[A 8]
Frankrike Franska republiken

Franska satellitstater
Bataviska republiken Leinster United Irishmen[A 9]
Polska legioner[A 10]
Danmark Danmark-Norge[A 11]

Befälhavare och ledare
Habsburgska monarkin Ärkehertig Karl

Habsburgska monarkin Michael von Melas
Habsburgska monarkin József Alvinczi
Habsburgska monarkin Dagobert Wurmser
Habsburgska monarkin Peter Quasdanovich
Kungariket Preussen Hertigen av Braunschweig
Kungariket Preussen Prinsen av Hohenlohe
Kungariket Frankrike Prins de Condé
Kungariket Storbritannien Prins Fredrik, hertig av York och Albany
Kungariket Storbritannien Horatio Nelson
Kungariket Storbritannien Ralph Abercromby
Kungariket Storbritannien William Sidney Smith
Tsarryssland Aleksandr Suvorov
USA John Adams

Frankrike Napoleon Bonaparte

Frankrike Charles Pichegru
Frankrike Jean-Baptiste Jourdan
Frankrike André Masséna
Frankrike Jean Victor Marie Moreau
Frankrike Charles François Dumouriez
Frankrike François Christophe Kellermann
Leinster Wolfe Tone
Jan Henryk Dąbrowski Danmark Kristian VII av Danmark
Danmark Olfert Fischer
Danmark Steen Bille

  1. ^ Nominellt Tysk-romerska riket, där Österrikiska Nederländerna och Hertigdömet Milano stod under direkt österrikiska styre. Omfattade även många andra italienska stater, samt andra habsburgska styrda stater som Storhertigdömet Toscana.
  2. ^ Neutral efter Freden i Basel 1795.
  3. ^ Blev Förenade kungariket Storbritannien och Irland den 1 januari 1801.
  4. ^ Förklarade krig mot Frankrike 1799 men lämnade den andra koalitionen samma år.
  5. ^ Allierade med Frankrike år 1796 efter andra freden i San Ildefonso.
  6. ^ Praktiskt taget alla av de italienska staterna, inklusive de neutrala Kyrkostaten och Republiken Venedig, erövrades efter Napoleon Bonapartes invasion 1796 och blev franska satellitstater.
  7. ^ De flesta styrkor flydde snarare än att strida mot den invaderande franska armén. Allierade med Frankrike år 1795 som bataviska republiken efter freden i Basel.
  8. ^ Utkämpade kvasikriget mot Frankrike från 1798 till 1800. Ingick i 1800 års konvention.
  9. ^ Startade irländska upproret mot det brittiska styret.
  10. ^ Kom till Frankrike efter avskaffandet av polsk-litauiska samväldet efter tredje partitionen år 1795.
  11. ^ Officiellt neutralt men danska flottan anfölls av Storbritannien i slaget vid Köpenhamn.

Franska revolutionskrigen, ibland endast revolutionskrigen, var de krig som den efter franska revolutionen nyblivna Franska republiken förde mot monarkierna Storbritannien, Österrike, Preussen, Spanien, Ryssland och Sardinien i olika konstellationer. Det varade från krigsutbrottet mellan den franska revolutionsregeringen och Österrike 1792 till freden i Amiens 1802. Det delas vanligen in i första koalitionskriget 1792–1797 och andra koalitionskriget 1798–1801, om än Frankrike låg i krig med Storbritannien kontinuerligt från 1793 till 1802.

Kriget utmärktes av den franska revolutionära ivern, nya militära uppfinningar och fälttåg i sällan tidigare skådade proportioner i och med användandet av moderna värnpliktsarméer.

Benämningen franska revolutionskrigen innefattar stundom även de påföljande Napoleonkrigen.


From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Tubidy