Back فرانس جريلبارتسر Arabic فرانس جريلبارتسر ARZ فرانس جریلبارتسر AZB Франц Грыльпарцэр Byelorussian Франц Грилпарцер Bulgarian Franz Grillparzer Breton Franz Grillparzer Czech Franz Grillparzer Danish Franz Grillparzer German Franz Grillparzer English
| Franz Grillparzer | |
 Franz Grillparzer på porträttlitografi av Josef Kriehuber från 1841 | |
| Född | 15 januari 1791[1][2][3] Wien[4][5][6] |
|---|---|
| Död | 21 januari 1872[1][2][3] (81 år) Wien[4][6] |
| Begravd | Hietzings begravningsplats |
| Medborgare i | Österrike |
| Utbildad vid | Wiens universitet  |
| Sysselsättning | Författare[7], dramatiker[8], poet[5][8][9], politiker[10] |
| Befattning | |
| Ledamot av herrehuset (1861–) | |
| Utmärkelser | |
| Maximiliansorden för konst och vetenskap (1853) Hedersdoktor vid Wiens universitet[11] | |
| Namnteckning | |
 | |
| Webbplats | franzgrillparzer.at |
| Redigera Wikidata | |
Franz Grillparzer, född 15 januari 1791 i Wien i Österrike, död 21 januari 1872, var en österrikisk författare, särskilt dramatiker.
Grillparzer var son till en advokat och studerade själv juridik i Wien 1807-1811. Han arbetade som informator, hovbibliotekarie och blev 1832 arkivdirektör.
Grillparzer var en av 1800-talets stora dramatiker. Han utgick gärna från klassiska, josefinistiska eller nationalhistoriska motiv. Förutom dramer skrev han noveller och epigram.
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Franz-Grillparzertopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] RKDartists, RKDartists-ID: 460132, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6pr87mm, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Грильпарцер Франц”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Grillparzer, Franz, vol. 5, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 338.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Krajská knihovna Vysočinys regionala databas, läs online, läst: 22 april 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 130238, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Olomoucs stadsbiblioteks regionala databas, läs online, läst: 26 september 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Wer ist Wer.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, geschichte.univie.ac.at .[källa från Wikidata]