Friedrich von Schelling

Friedrich von Schelling
Friedrich von Schelling, 1848.
FöddFriedrich Wilhelm Joseph Schelling
27 januari 1775[1][2][3]
Leonberg[4], Tyskland
Död20 augusti 1854[1][2][3] (79 år)
Bad Ragaz, Schweiz
Medborgare iKungariket Württemberg
Utbildad vidTübingens universitet
Leipzigs universitet
Tübinger Stift
SysselsättningFilosof[5][6][7], universitetslärare, författare[8]
Befattning
Professor
ArbetsgivareMünchens universitet
Humboldt-Universität zu Berlin
Jenas universitet
Würzburgs universitet
Friedrich-Alexander-Universität Erlangen-Nürnberg
MakaPauline Gotter
Caroline Schelling
(g. 1803–1809)
BarnClara Schelling (f. 1818)
Julie von Eichhorn (f. 1821)
Hermann von Schelling (f. 1824)
Utmärkelser
Maximiliansorden för konst och vetenskap (1853)
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Namnteckning
Redigera Wikidata

Friedrich Wilhelm Joseph von Schelling, född 27 januari 1775 i Leonberg, Württemberg, död 20 augusti 1854 i Ragaz, Schweiz, var en tysk filosof; professor i filosofi i bland annat Jena, Württemberg, München, och Berlin. Schelling tillhörde navet i utvecklingen av den tyska idealismen och romantiken.

Dels på grund av hans vän Hegels överskuggande position, dels på grund av metoden i Naturphilosophie vilken stod i skarp oförenlighet med den vetenskapsfilosofi som förespråkades av positivister, har Schelling ofta förbisetts. Hans uttalade idealism, Gudstro och metafysiska utläggningar blev snart otidsenliga efter hans död. Han har dock alltjämt haft betydelse som inspiration till flera stora tänkare, som Heidegger och Kierkegaard.

Eftersom Schellings filosofi förändras är den svår att redogöra för. Till en början övertygad lärjunge till Fichte, blev han med tiden panteist, påverkad av Plotinos teori om det Ena, och dualist. Under hela hans filosofiska utveckling står dock frågorna om det absoluta och det ändliga i fokus. Av de faser han genomgick, är det i första hand identitetsfilosofin som han har kommit att förknippas med; denna tog dock bland andra Hegel avstånd från.

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w66t1vd2, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 92595866, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.[källa från Wikidata]
  5. ^ BeWeB, BeWeB person-ID: 1367, läst: 15 februari 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 16362, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ Olomoucs stadsbiblioteks regionala databas, läs online, läst: 26 september 2024.[källa från Wikidata]
  8. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Tubidy