Gigantiska primtal betecknar primtal med åtminstone 10 000 siffror. Begreppet dök första gången upp i Journal of Recreational Mathematics i artikeln “Collecting gigantic and titanic primes” (1992) av Samuel Yates.
Chris Caldwell som har fortsatt på Yates samling av primtal har berättat att han ändrade det ursprungliga kravet på 5 000 siffror till 10 000, när han ombads att revidera artikeln efter Yates död.[1] Då var inte många sådana primtal kända, men för dagens datorer är beräkningen snabb, varför många kan finnas på en enda dag.[2][3]
Det först upptäckta gigantiska primtalet var Mersenneprimtalet 244497 − 1. Det har 13 395 siffror och hittades 1979 av den amerikanske matematikern och dataprogrammeraren Harry Lewis Nelson och matematikern vid Cray, Inc. David Slowinski. [4]
Det minsta gigantiska primtalet är 109999 + 33603. Det bevisades vara primtal 2003 av de tyska matematikerna Jens Franke, Thorsten Kleinjung och Tobias Wirth med deras eget datorprogram ECPP (Elliptic curve primality proving).
<ref>
-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet tenthousand
<ref>
-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet Uppsala
<ref>
-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet bigger
<ref>
-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet first