Gotlands landskapsvapen

Gotlands landskapsvapen
Blasonering	”I blått fält en stående vädur av silver med beväring av guld, bärande på en korsprydd stång av guld ett rött baner med bård och fem flikar av guld.”

Gotlands landskapsvapen är: I blått fält en stående vädur av silver med beväring av guld, bärande på en korsprydd stång av guld ett rött baner med bård och fem flikar av guld. Vapnet kröns i likhet med alla landskapsvapen av en hertiglig krona.

Vapnet är taget från det första kända gotländska sigillet från 1280, och avbildar en variant av Agnus Dei-motivet, och i flera äldre vapenbilder framställs djuret som ett lamm. I samband med vapenbeskrivningen 1936 fastställdes dock vapenbilden som en gumse (vädur).^[1]

Enligt statsheraldikern Henrik Klackenberg var aldrig Gotland representerat vid Gustav Vasas liktåg 1560 vilket ibland har påståtts. Gotland tillhörde ännu Danmark vid denna tid. Vapnet togs bort från svenska uppteckningar 1570, men återinfördes i samband med att Gotland blev svenskt vid freden i Brömsebro 1645.

Gotlands län för ett vapen identiskt med landskapets, men med kunglig krona i stället för hertiglig. Gotlands kommun har ett vapen med en sköld utan krona, skillnaden i det gotländska kommunvapnet jämfört med landskapsvapnet är bara att kommunvapnets fält är rött i stället för blått.