Back Gottfried Wilhelm Leibniz Afrikaans Gottfried Wilhelm Leibniz ALS ሌብኒትዝ Amharic Gottfried Leibniz AN غوتفريد لايبنتس Arabic لايبنيتس ARZ গটফ্ৰিড উইলহেল্ম লেইবনিজ Assamese Gottfried Leibniz AST Qotfrid Leybnits Azerbaijani قوتفرید لایبنیتس AZB
| Gottfried Wilhelm Leibniz | |
.jpg) | |
| Född | 21 juni 1646 (g.s.)[1][2][3] Leipzig[4] |
|---|---|
| Död | 14 november 1716[1][5][2] (70 år) Hannover[4][6][7] |
| Begravd | Neustädter Kirche, Hannover kartor |
| Medborgare i | Kurfurstendömet Sachsen |
| Utbildad vid | Altdorfs universitet, [8] Leipzigs universitet, [8] Jenas universitet, [8] Alte Nikolaischule, Thomasschule  |
| Sysselsättning | Matematiker[9][10][11], zoolog, ingenjör[11], poet[11], diplomatiker, arkivarie[11], geolog[11], biolog, politisk rådgiver, rättsfilosof, författare[11][12], översättare[11], filosof[10][11][13], fysiker[14][15][16], jurist, musikteoretiker, diplomat, bibliotekarie[17][18][11], historiker[11], musikvetare, logiker |
| Befattning | |
| Geheimeråd Hovråd (1678–) Rikshovrådet (1713–) | |
| Arbetsgivare | Leipzigs universitet |
| Noterbara verk | integralkalkyl och Leibniz notation |
| Föräldrar | Friedrich Leibnütz[19] Catharina Schmuck[20] |
| Utmärkelser | |
| Fellow of the Royal Society (1673)[21] | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Gottfried Wilhelm Leibniz (tyska: [ˈɡɔtfʁiːt ˈvɪlhɛlm ˈlaɪbnɪts]),[22] född 1 juli 1646 i Leipzig, död 14 november 1716 i Hannover, var en tysk matematiker och filosof. Han lade grunden till infinitesimalkalkylen – samtidigt som, men oberoende av, Isaac Newton. Hans far var jurist och professor i moralfilosofi.
- ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, Gottfried Wilhelm Leibniz, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, 12167, Gottfried Wilhelm Leibniz, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Лейбниц Готфрид Вильгельм”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Gottfried Wilhelm Leibniz, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.gutenberg.org .[källa från Wikidata]
- ^ Ekkehard Winterfeldt (1932-2014), vol. 54, 1, Angewandte Chemie International Edition, 4 december 2014, s. 35, 10.1002/ANIE.201410838, 25476468, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] läs online, plato.stanford.edu .[källa från Wikidata]
- ^ Book of a lifetime: Cyclopaedia, By Ephraim Chambers (på engelska), The Independent, 20 september 2013, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Germany famous native sons and daughters, WorldAtlas (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j] BeWeB, läst: 13 februari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, Springer .[källa från Wikidata]
- ^ Behind those beats (på engelska), The Hindu, 25 juli 2012, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, Springer .[källa från Wikidata]
- ^ Burgundy and the Inalienability of Appanages in the Reign of Louis XI, vol. 10, 1, French Historical Studies, 1977, s. 1, 10.2307/286114, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online och läs online, Taylor & Francis .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.deutsche-biographie.de .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.gwleibniz.com .[källa från Wikidata]
- ^ MacTutor History of Mathematics archive, läs online, läst: 31 oktober 2021.[källa från Wikidata]
- ^ (på tyska) Duden-Aussprachewörterbuch (Duden Pronunciation Dictionary) (7th). Mannheim: Bibliographisches Institut GmbH. 2005. ISBN 978-3-411-04066-7