Gula floden

Gula floden
(Huánghé 黄河)
Flod
Vattenfallet Hukou.
Vattenfallet Hukou.
Land Kina Kina
Delstat Qinghai, Sichuan, Gansu,
Ningxia, Inner Mongolia, Shaanxi,
Shanxi, Henan, Shandong
Källa Bayan Har-bergen
 - läge Yushu, Qinghai, Kina
 - höjdläge 4 500 m ö.h.
 - koordinater 34°29′31″N 96°20′25″Ö / 34.49194°N 96.34028°Ö / 34.49194; 96.34028
Mynning Bohai
 - läge Kenli, Shandong, Kina
 - höjdläge m ö.h.
 - koordinater 37°44′41″N 119°8′24″Ö / 37.74472°N 119.14000°Ö / 37.74472; 119.14000
Längd 5 460 km[1]
Flodbäcken 750 000 km²[2]
Vattenföring
 - medel 2 571 /s
Geonames 1807482
Avrinningsområde, norra Kina.
Avrinningsområde, norra Kina.
Avrinningsområde, norra Kina.
Gula floden
"Moder Huanghe".
Kinesiska namn
Förenklad kinesiska 黄河
Traditionell kinesiska 黃河
Postromanisering Hwang Ho
Tibetanskt namn
Tibetanska རྨ་ཆུ།

Gula floden, även känd under sitt kinesiska namn Huang He[3] (黄河, pinyin: Húanghé), är en flod i centrala/norra Kina. Den är med sina 5 460 kilometer den näst längsta floden i Kina – endast Yangtze är längre – och den sjätte längsta i världen.[1]

Floden har sin källa i Bayan Har-bergen i Qinghai i västra Kina och flyter genom nio provinser innan den slutligen mynnar ut i Bohaihavet. Gula floden har ett avrinningsområde på ungefär 750 000 kvadratkilometer,[2] vilket sträcker sig som mest 1 900 kilometer i västöstlig riktning och 1 100 kilometer i nordsydlig riktning. Totalt förser det 140 miljoner människor med dricksvatten samt bevattning.

Gula floden brukar ofta kallas "den kinesiska civilisationens vagga". Det var i dess bäcken, och speciellt i Weidalen, som den antika kinesiska civilisationen grundades, och den var den mest expansiva och välmående regionen under den tidiga kinesiska historien. Floden har också fått de mindre positiva tillnamnen "Kinas sorg" och "Hans söners gissel", på grund av dess regelbundna och förödande översvämningar samt ändringar i sitt lopp – beroende på ständiga höjningar av flodbädden.


From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Tubidy