Gunnar Hedlund | |
Tid i befattningen 1 oktober 1951–31 oktober 1957 | |
Statsminister | Tage Erlander |
---|---|
Företrädare | Eije Mossberg |
Efterträdare | Rune B. Johansson |
Tid i befattningen 20 juni 1949–21 juni 1971 | |
Företrädare | Axel Pehrsson-Bramstorp |
Efterträdare | Thorbjörn Fälldin |
Mandatperiod 1942–1976 | |
Född | 1 september 1900 Helgum, Västernorrlands län |
Död | 26 november 1989 (89 år) Lidingö, Stockholms län |
Gravplats | Helgums kyrkogård[1][2] |
Politiskt parti | Bondeförbundet, Centerpartiet |
Yrke | Jurist |
Gunnar Hedlund, i riksdagen kallad Hedlund i Rådom, född 1 september 1900 i Helgums socken, Ångermanland, Västernorrlands län, död 26 november 1989[3] på Lidingö, var en svensk politiker (centerpartist), jurist (juris doktor), ämbetsman, och inrikesminister 1951–57.
Hedlund var partiledare för Bondeförbundet/Centerpartiet från 1949 till 1971 och spelade stor roll för att förändra partiet från ett intresseparti för bönder till ett allmänborgerligt parti. Hedlund hade goda relationer med Socialdemokraternas partiordförande Tage Erlander och medverkade till koalitionsregeringen under 1950-talet. Hedlund var också intresserad av skogsbruk och hade avgörande betydelse för det kooperativa skogsbolaget NCB. Han var ordförande i Sveriges skogsägareföreningars riksförbund samt en kort tid generaldirektör och chef för Lantmäteristyrelsen.