Hard rock | |
Stilursprung | Bluesrock, psykedelisk rock, garagerock, elektrisk blues, rock and roll |
---|---|
Kulturellt ursprung | Mitten av 1960-talet, Storbritannien och USA |
Instrument | Elgitarr, elbas, sång, trummor, piano, keyboard |
Påverkat | Heavy metal, glam metal, glamrock, boogierock, punkrock, powerpop, grunge |
Relaterat Rockopera, Rock and Roll Hall of Fame and Museum |
Hard rock (hård rock) är en löst definierad subgenre inom rockmusik som uppstod under mitten av 1960-talet i samband med garagerock, psykedelisk rock och bluesrock. Genren kännetecknas av aggressiv sång, distade elgitarrer, elbas och trummor, ofta ackompanjerad av piano och keyboard.
Hard rock utvecklades till en allmän sorts populärmusik under 1970-talet, med band som Led Zeppelin, Deep Purple, Black Sabbath, Uriah Heep[1], Grand Funk Railroad, Mountain, Free, Blue Oyster Cult, James Gang, Cactus, Blue Cheer, The Who, Kiss, Aerosmith, AC/DC och Van Halen. Under 1980-talet gick en del hard rock-band ifrån sina rötter mot poprock-hållet,[2][3] medan andra började återvända till hard rock-soundet.[4] Etablerade band gjorde en comeback under mitten av 1980-talet och det nådde en kommersiell topp under detta decennium, med glam metal-band som Bon Jovi och Def Leppard samt med det råare soundet hos Guns N' Roses, följt av stora framgångar under decenniets senare del. Hard rock började tappa popularitet på 1990-talet då grunge och britpop slog igenom.
Trots det anammade många postgrungeband ett hard rock-sound och under 2000-talet kom ett förnyat intresse hos etablerade band, försök att återskapa genren och nya hard rock-band som bildades ur garagerock- och postpunk revival-scenerna. På 2000-talet lyckades bara ett fåtal hard rock-band från 1970- och 1980-talen behålla stora framgångar.